13 september 2021

POSK och ViSK svarar på KMR:s enkät om kyrkomusiken

Kyrkovalet närmar sig. Nu har även nomineringsgrupperna POSK (Partipolitisk obundna i Svenska kyrkan) och ViSK (Vänstern i Svenska kyrkan) svarat på KMT:s enkät om kyrkomusiken. POSK anser bland annat att det är viktigt att föra en dialog med kyrkomusikerna och körsångsförbunden. En viktig fråga för ViSK är att lyfta in musik på fler språk än de nordiska så att även de med annat modersmål kan sjunga med på sitt eget språk.
2nominering_460
Bildtext:
För POSK har Amanda Carlshamre svarat och för ViSK Marjut Ervasti, båda företräder sina nomineringsgrupper på nationell nivå. Foto: POSK och Västermalms församling

För många är kyrkomusiken en väg in i församlingslivet. Det kan vara som konsertbesökare eller körmedlem. Hur vill din nomineringsgrupp skapa goda förutsättningar för kyrkans musikverksamhet?

POSK: Vill föra dialog med kyrkomusikerna och körförbunden kring utmaningar och möjligheter för kyrkomusikens utveckling. Svenska kyrkan är och bär i sina olika verksamheter en väsentlig del av det svenska kulturlivet. Därför måste respekten och förtroendet mellan kyrkan och olika kulturinstitutioner behållas och fördjupas så att det också i framtiden är möjligt att söka kulturmedel för kyrkans musik.
ViSK: Musiken är oumbärlig i Svenska kyrkan och behöver resurser för att leva och utvecklas. Musikverksamhet och kultur behöver plattformar, och körer är tydliga växtplatser för tro, liv och gemenskap.

Dagens barn och unga är framtidens församlingsmedlemmar och kyrkobesökare. Hur vill din nomineringsgrupp använda kyrkomusiken för att få unga att intressera sig för musik och delta i kyrkans musikverksamhet och församlingsliv?

POSK: Kyrkomusik och körliv är för många unga vägen in i församlingslivet och ger en kunskap om både kyrkoårets årgångar, gudstjänstlivet och det kristna livet i gemenskap med andra. POSK menar att körsång och kyrkomusik också bör vara en arena som tydligare ger plats för ungas musikuttryck. Arbeta generationsöverskridande och låt musiken och sången integreras i samtliga verksamheter för unga (vilket inte nödvändigtvis behöver vara kyrkomusikerns uppgift i församlingen, men väl kan vara det).

ViSK: Svenska kyrkan behöver ständigt arbeta med pedagogiken för att intressera unga för orgeln, sången och de musikaliska uttrycken i kyrkans historia och samtid.

Fram till 2030 behöver Svenska kyrkan rekrytera 700 kyrkomusiker för att fylla ut för pensionsavgångar. Vad behöver kyrkan göra för att detta ska bli möjligt?

POSK: Fler arbetsgivare måste se värdet av musikernas utbildande uppdrag och behovet av instrumentalundervisning behöver uppmärksammas när innehållet i tjänsterna för kyrkomusiker fastställs. Det är avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjlighet att sjunga och spela. Antalet utbildningsplatser måste ökas och rekryteringen stärkas, där Svenska kyrkans nationella nivå måste stå i nära kontakt med samtliga utbildningsinstitutioner och noga följa utvecklingen.

ViSK: Kompetensförsörjningen är central för kyrkans musikaliska liv. Vi behöver aktivt arbeta i de grupper vi möter för att skapa intresse för kyrkliga tjänster. I barn- och ungdomskörer finns ofta de som formar kyrkans framtid.

Många röster hörs för att kyrkan måste leva i sin samtid. Samtidigt hörs andra röster för att kyrkan ska värna det musikaliska arvet och kyrkans traditioner. Frågan har hamnat högt på dagordningen inte minst med tanke på en förestående revision av den Svenska psalmboken 1986. Hur ser din nomineringsgrupp på avvägningen mellan traditionell kyrkomusik och samtida och moderna musikaliska uttryck?

POSK: menar att en revision av psalmboken, när en sådan sker, ska ske med transparens, med god kompetens och förankring. Beslutet behöver övervägas och inte hastas fram. Det är också önskvärt att arbetet sker ekumeniskt. Upphovsrättsliga frågor försvårar ofta kyrkomusikens spridning varför POSK menar att Kyrkans böcker och musik och allt annat material som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska omfattas av licenser som gör det fritt att använda och sprida dem genom kopiering, storbildsvisning och på internet.

ViSK: En avvägning behöver ske mellan traditioner kring kyrkans musik och de andliga uttryck som växer fram i vår samtid. Exempelvis kan vi lyfta in musik på fler språk än de nordiska så att de som ofta firar gudstjänster i Svenska kyrkan (i församlingar där SK är i minoritet) kan sjunga psalmer på sitt modersmål (t ex arabiska). Kyrkan är alltid mångfaldig och psalmboken behöver representera många grupper av människor, olika åldrar, och de olika teologier som lever sida vid sida.

Tycker din nomineringsgrupp att det är angeläget att främja ny musik och i så fall vad kan kyrkan göra för att göra det? Och vilken typ av nyskriven musik är det extra viktigt att främja?

POSK: Det är precis lika angeläget att främja ny musik och låta nya tonsättare och textförfattare ta plats som att värna den traditionella kyrkomusiken och de äldre kulturella uttrycken som visar på vår traditions bredd och djup och påminner om det större sammanhanget.

ViSK: ser positivt på samtida uttryck i tro och liv, detta gäller även musiken. Äldre traditioner ska kunna leva vidare jämte modernare uttryck.

Många församlingar och pastorat ställs in för stora besparingar på grund av vikande medlemsantal. Man hamnar i situationer där man måste prioritera. Vad i musikverksamheten är viktigt att behålla och utveckla och vad skulle kunna prioriteras bort/bantas ner?

POSK: I Svenska kyrkan samspelar ett professionellt musikliv med församlingssång där alla kan delta och uttrycka sin kristna tro, både som sångare och instrumentalister. Körsången har stor betydelse i Svenska kyrkan som folkrörelse, som manifestation av tro och som uttryck för ideellt engagemang.

ViSK: Inom en förmodligen snar framtid kommer vi att behöva göra besparingar. Detta måste vi förhålla oss till. Församlingen är den nivå där de ekonomiska besluten fattas och som rör all verksamhet.

Hur viktig är orgelmusiken för kyrkan och orgelutbildning för unga, och hur mycket resurser är det rimligt att kyrkan tillför för underhåll och reparationer av orglar?

POSK: Orgeln är Svenska kyrkans instrument, en omistlig del av traditionen och det kulturarv vi värnar och är del av. Instrumentet kräver sin skötsel och sitt underhåll varför resurserna bör stärkas. Utred möjligheterna för underhåll av orglar genom ersättningar. Verka för att räkna upp KAE (Kulturantikvarisk ersättning).

ViSK: Kulturen är mycket viktig för församlingsbor, det visar olika undersökningar. Vi vill värna musikens plats i framtidens kyrka. Det blir för torftigt i kyrkan utan ett bra musikliv. Församlingen behöver stöd i att fatta kloka beslut när det gäller musiken i sin helhet, även i frågan om kostnader för instrumentvård. Kanske kan en del av instrumentvården skötas ideellt?

Vad behöver en kyrkomusiker kunna (svara gärna i prioritetsordning)?

POSK: Inspirera församlingen i sångens och spelandets glädje i gudstjänst och i kyrkorummet. I den gemensamma musiken stärks människan samtidigt som Gud blir förkunnad, som ett liturgiskt uttryck. Kyrkomusiker har olika kompetenser, vilka ska värnas.

ViSK: Vi har den största respekt för kyrkomusikers kunnande och har inga detaljerade svar på vad de ska kunna. Vi har utbildningar som ombesörjer kompetensen och antagningar som pekar ut riktningen för vad musiker bör och inte bör göra i en svenskkyrklig kontext. Vi kan inte som nomineringsgrupp avgöra vad enskilda församlingar bör tänka och göra kring musikers arbete och tjänster. Vi ser gärna att traditioner kring kyrkans musik samexisterar med moderna uttryck. Tro uttrycks på många sätt och behöver många uttryck.

Med ett nytt verktyg för att beräkna arbetstid så har det blivit tydligt att kyrkomusikernas arbetstid många gånger inte räcker till för allt som de förväntas utföra. Hur skulle du och din nomineringsgrupp definiera kärnverksamheten för kyrkomusikern (gärna i prioriteringsordning). Finns det något som är mindre betydelsefullt?

POSK: En prioritering måste göras inom församlingen där gudstjänster och förrättningar är centrala för att utföra församlingens grundläggande uppdrag.

ViSK: Vi har kännedom om arbetstidsberäkningen som finns för musiker. Vi kan inte svara på hur den enskilda församlingen bör göra i sina prioriteringar. Församlingar är väldigt olika och de bör fatta sina egna beslut kring musiken. En högt prioriterad verksamhet där musiker spelar en stor och viktig roll är i gudstjänstlivet och de kyrkliga handlingarna. Körverksamheten är en stor folkrörelse och måste värnas. Det är två delar av en musikers värv som vi vill ange.

annonser:

Bannerannons