KMT synar höstens utgivning
Varje termin publiceras en ström av böcker, noter och cd-skivor med och om kyrkomusik. I det här numret har vi samlat ihop några av godbitarna i höstens utgivning.
Årsbok för svenskt gudstjänstliv 2020 har titeln ”Arbete med psalm: Text, musik och teologi”. Ämnet är vältajmat med tanke på den förstudie som just nu pågår inför en möjlig psalmboksrevision. Förstudien har den senaste tiden fått en hel del uppmärksamhet i svensk media. Henrik Tobin recenserar antologin, där sju etablerade författare och forskare belyser ämnet utifrån olika infallsvinklar. Här ryms både hymnologiska, liturgiska, teologiska, musikaliska och kommunikativa aspekter på psalmen. Många av bidragen tar avstamp från arbetet med den förra psalmboksrevisionen som ledde fram till 1986 års psalmbok. Men utmaningarna idag är delvis annorlunda med kyrkans krympande ekonomi, samhällets snabba digitalisering, den pågående coronapandemin och ett minskat gudtjänstfirande.
Sofia Lilly Jönsson recenserar också musikprofessor Mattias Lundbergs Sven-Erik Bäck-biografi. I boken får läsaren bekanta sig med Sven-Erik Bäck – både som tonsättare av kyrkomusik och skapare av estetisk avantgardemusik inom den berömda Måndagsgruppen. Boken belyser också Bäcks förhållande till bibeln och teologin.
Utöver detta tar sig KMT:s recensenter sig an inspelningar av Bachs Juloratorium, Sir Stepens sista cd-inspelning, Gunnar Idenstams orgelverk Metal Angel och sångboken ”Lova herren”, utgiven av Evangelisk Luthersk Mission.
I KMT nummer 11 startar vi också en ny serie om förlagen som ger ut kyrkomusik. Vi inleder med att intervjua tre kyrkomusiker som arbetar i olika miljöer och med olika typer av körer. De delar med sig av sin syn på notutgivningen och hur väl den matchar de behov som de upplever sig ha som körledare och kyrkomusiker. Sedan följer vi under nästa år upp med att i en serie presentera förlagen.
Slutligen kan du läsa andra delen av Nils Larssons intervju med Lennart Stripple, som startade och drev Sköndals renommerade kantorsutbildning.
02 oktober 2020Stiftens orgelpedagogik samlas på ny webbsida
År 2030 kommer en tredjedel av alla kyrkomusiker i Sverige att ha gått i pension. Frågan om rekrytering har av tradition legat på församlingar och pastorat. Men nu lyfts rekryteringsfrågan också till den nationella nivån. Inte så att kyrkan centralt övertar ansvaret för rekryteringen. Men stiftskansliet har tillsammans med Föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi, FGIOA, tagit initiativ till att samla alla kunskaper och erfarenheter av orgelpedagogik för barn och ungdomar på en landsövergripande webb.
Runt om i landet bubblar det av aktiviteter för att fånga upp barns och ungdomars intresse för orgelspel: orgeldagar, sommarkurser, studiebesök till kyrkor, orgelundervisning med mera. Dessa aktiviteter kan vara avgörande för yrkesvalet. Det kan många kyrkomusiker vittna om. Ofta har mötet med kyrkorgeln som barn och möjligheten att få pröva och öva på det mäktiga instrumentet varit det som fällde avgörandet för valet av yrkesbana.
Organister i framkant är namnet på ett tvåårigt projekt som ska samla och marknadsföra utbildningar och orgelaktiviteter runt om landet. Projektet börjar med en inventering av vad som pågår i stiften och vad orgelutbildningarna på högskolor och folkhögskolor har att erbjuda. Allt detta kommer att samlas på en webb med lättillgänglig information och inspirerande exempel. Målgruppen är orgelintresserade barn, ungdomar och föräldrar, men även orgelpedagoger. På webben kommer man bland annat att kunna ta del av metoder, övningar och goda exempel.
Webbsidan ska också samspela med sociala medier för att stimulera en livaktig dialog och kanalisera trafik till webbplatsen.
Förutom artikeln om webbprojektet Organister i framkant besöker KMT i det här numret Linköpings stift för att titta närmare på stiftets orgelundervisning och sommarkurs.
07 september 2020Mentorskap ger starkare yrkesroll
I Stockholms stift har tre kyrkomusiker i början av sin karriär haft tillgång till en mentor under ett helt läsår. En av adepterna är Tove Åhrman. Hon tycker att hon har fått hjälp att hitta och utforma sin yrkesroll genom de regelbundna mentorsamtalen med Kerstin Börjeson.
– Jag har fått en bättre förståelse för helheten i yrket och en större insikt i de aspekter av yrket som inte lärdes ut under musikutbildningen, säger hon.
Nummer 9/2020 av KMT tar upp olika aspekter av mentorskap som ett sätt att växa in i kyrkomusikeryrket. Mentorskap ska inte förväxlas med handledning. I en mentor/adept-relation är det adepten som väljer vilka frågor som hen vill diskutera med mentorn, som handplockas för att matcha behoven.
Anna Phil Lindén som leder mentorskapsprogrammet för kyrkomusiker i Stockholms stift talar om kollegiala samtal i ögonhöjd.
Fokus för Tove Åhrman har varit körlivet med uppsjungningar, planering för större verk samt regler och ansvarsfördelning i kören. Men även andra behov och frågeställningar har kommit upp, bland annat budget, schemafrågor och nätverksarbete.
En variant på mentorskap är fadderskap. Joakim Olsson Kruse hör till en grupp kyrkomusikerstudenter som under utbildningen vid Musikhögskolan i Göteborg hade en kyrkomusikerfadder i en och samma församling under hela den fyra år långa utbildningstiden. Nu, 22 år efter examen, har han intervjuat ett annat fadderpar – Lars Åberg och Inger Knecht. Han har även intervjuat initiativtagaren till fadderprogrammet, Peder Larsson. Utifrån dessa samtal funderar han i en artikel på hur viktigt det är att bygga broar mellan utbildning och yrkesliv.
07 augusti 2020Psalmerna är en tidsspegel
Våra psalmer lever inte i ett vakuum. Tvärtom är de starkt påverkade av den rådande världsbilden och strömningarna i samhället. Om detta skriver Henrik Tobin i en längre essä.
Genom historien är det främst två huvudperspektiv som präglar psalmernas texter – och tolkning av dem: det realistiska och det nominalistiska. Tvärtom vad man kan tro så är det realistiska perspektivet förknippat med förmodernitet och kyrkans auktoritet och dominans, medan det nominalistiska perspektivet hör ihop med vetenskapens framväxt och klyvningen av tro och vetenskap. I det senare är det individen eller gruppen som definierar vad som döljer sig bakom orden. Essän kräver lite fokus. Den är både skarp och vetenskaplig.
Det blev ett nej till utökat tillträde för facken. I praktiken så innebär det att KMR inte kommer att kunna besöka arbetsplatser där det inte finns medlemmar som är anslutna till förbundet. Förbundsordförande Nils-Gunnar Karlson menar att det kan försvåra arbetsmiljöarbetet i kyrkan eftersom det finns många små arbetsplatser där anställda har ”hakar på varandra”.
I tidningen reder vi ut vad riksdagen har beslutat om i frågan och vad som gäller.
Nu har också kommittén som ska arbeta fram ett förslag till kompletteringar av kyrkohandboken kommit igång. För att bredda musiken i handboken ska de ta fram förslag på jazz- och folkmusik, samisk musik och musik från systerkyrkor i andra länder. Arbetet försvåras dock på grund av coronapandemin och hittills har man mest träffats i digitala konferensverktyg.
