Nytt avtal och stor körundersökning i KMT
Avtalet för kyrkomusiker är nu klart.
– Det var en förhandling med brant uppförsbacke och som drog ut på tiden. Arbetsgivarorganisationen yrkade på en rad försämringar, bland när det gäller regler för orgelskor, kläder och utvecklingstid. Men det var värden vi lyckades försvara och behålla, säger Nils-Gunnar Karlson, förbundsordförande i KMR.
I övrigt följer avtalet det så kallade märket och ligger väl i linje med övriga avtal på den svenska arbetsmarknaden. I tidningen kan du läsa mer om avtalets innehåll och konstruktion.
Pilotprojekten om kyrkomusikernas arbetstid, som vi skrev om i förra numret av KMT, är nu utvärderade. Nästa steg blir att göra pilotprojektets metoder och verktyg tillgängliga för alla pastorat som vill använda dem. En arbetsgrupp är tillsatt för att detta ska bli möjligt.
I det här numret av KMT kan du också läsa om undersökningen ”Vi älskar att sjunga”, som Körsångsförbundet har gjort. De senaste åren har antalet körsångare i Svenska kyrkan minskat något, men fortfarande är intresset stort. Det som däremot kan väcka oro är det stora tappet bland ungdoms-körsångare. Ytterligare en sak som utredningen tar fasta på är den många gånger bristfälliga kontakten mellan präster och körer. Här finns en stor förbättringspotential – inte minst när det gäller att klargöra förväntningar och reda ut missförstånd, menar undersökningen.
Läs också om kyrkomusikern Karin Runows nya musikal för barn, ”Den försvunna psalmskatten”. Karin skrev en kandidatuppsats om de mest populära psalmerna bland vuxna och barn. Den visade att barnen inte har koll på de gamla klassiska psalmerna. För att öka psalmkunskapen bland barn skrev Karin den nya musikalen, som tyvärr får vänta på sitt uruppförande på grund av Folkhälsomyndighetens restriktioner.
08 december 2020KMT rapporterar från pilotprojekten
Tre församlingar i olika delar av landet har provat en ny arbetstidsmodell för kyrkomusiker – de så kallade pilotprojekten. I det här numret besöker vi dem – Västermalms församling i Stockholms innerstad, Alingsås församling och Fryksände pastorat i Värmland.
Vi har frågat kyrkomusiker och kyrkoherdar vilka effekter de upplever av det nya sättet att budgetera tid med hjälp av ett verktyg. Är samsynen bättre, transparensen större, arbetsbelastningen rimligare och arbetsfördelningen mer rättvis?
Björn Eriksson, kyrkomusiker i Alingsås församling, tycker att kyrkomusikerna har börjat prata mer med varandra för att få ihop församlingens musikbehov och musikverksamhet. Det gör att man kan utnyttja musikernas starka sidor mer.
Björns chef – kyrkoherde Katarina Egfors Härning – ser pilotprojektet mer ur ett arbetsmiljö- och hälsoperspektiv.
– Pilotprojektet har gjort arbetstiden synlig för oss och vi har börjat diskutera vad som är rimlig arbetstid för olika arbetsuppgifter.
För Ros-Mari Stenmark i Fryksände pastorat i Värmland tycker att det har blivit tydligare vad som förväntas av henne från arbetsgivaren.
– Jag har också fått grepp om hur mycket jag arbetar. Och det är bra för mig som har erfarenheter av att gå in i väggen.
I Västermalms församling har introduktionen av den nya arbetstidsmodellen varit lite mer komplicerad. Dels för att det är en större församling med mer verksamhet, dels för att församlingen bildats av tre sammanlagda mindre församlingar med olika traditioner och modeller att beräkna arbetstid.
– Det är ett logistiskt pussel som ska läggas och jag tycker nog att man borde ha delegerat mer till kyrkomusikerna, säger Karin Skogberg Ankarmo, organist och samordnare för pilotprojektet i Västermalm.
Men hon ser också fördelar.
– Resurserna kan användas mer effektivt, fördelningen av arbetsuppgifter har blivit mer rättvis och risken för att ”trycka in arbetsuppgifter” minskar, säger hon.
KMT synar höstens utgivning
Varje termin publiceras en ström av böcker, noter och cd-skivor med och om kyrkomusik. I det här numret har vi samlat ihop några av godbitarna i höstens utgivning.
Årsbok för svenskt gudstjänstliv 2020 har titeln ”Arbete med psalm: Text, musik och teologi”. Ämnet är vältajmat med tanke på den förstudie som just nu pågår inför en möjlig psalmboksrevision. Förstudien har den senaste tiden fått en hel del uppmärksamhet i svensk media. Henrik Tobin recenserar antologin, där sju etablerade författare och forskare belyser ämnet utifrån olika infallsvinklar. Här ryms både hymnologiska, liturgiska, teologiska, musikaliska och kommunikativa aspekter på psalmen. Många av bidragen tar avstamp från arbetet med den förra psalmboksrevisionen som ledde fram till 1986 års psalmbok. Men utmaningarna idag är delvis annorlunda med kyrkans krympande ekonomi, samhällets snabba digitalisering, den pågående coronapandemin och ett minskat gudtjänstfirande.
Sofia Lilly Jönsson recenserar också musikprofessor Mattias Lundbergs Sven-Erik Bäck-biografi. I boken får läsaren bekanta sig med Sven-Erik Bäck – både som tonsättare av kyrkomusik och skapare av estetisk avantgardemusik inom den berömda Måndagsgruppen. Boken belyser också Bäcks förhållande till bibeln och teologin.
Utöver detta tar sig KMT:s recensenter sig an inspelningar av Bachs Juloratorium, Sir Stepens sista cd-inspelning, Gunnar Idenstams orgelverk Metal Angel och sångboken ”Lova herren”, utgiven av Evangelisk Luthersk Mission.
I KMT nummer 11 startar vi också en ny serie om förlagen som ger ut kyrkomusik. Vi inleder med att intervjua tre kyrkomusiker som arbetar i olika miljöer och med olika typer av körer. De delar med sig av sin syn på notutgivningen och hur väl den matchar de behov som de upplever sig ha som körledare och kyrkomusiker. Sedan följer vi under nästa år upp med att i en serie presentera förlagen.
Slutligen kan du läsa andra delen av Nils Larssons intervju med Lennart Stripple, som startade och drev Sköndals renommerade kantorsutbildning.
02 oktober 2020Stiftens orgelpedagogik samlas på ny webbsida
År 2030 kommer en tredjedel av alla kyrkomusiker i Sverige att ha gått i pension. Frågan om rekrytering har av tradition legat på församlingar och pastorat. Men nu lyfts rekryteringsfrågan också till den nationella nivån. Inte så att kyrkan centralt övertar ansvaret för rekryteringen. Men stiftskansliet har tillsammans med Föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi, FGIOA, tagit initiativ till att samla alla kunskaper och erfarenheter av orgelpedagogik för barn och ungdomar på en landsövergripande webb.
Runt om i landet bubblar det av aktiviteter för att fånga upp barns och ungdomars intresse för orgelspel: orgeldagar, sommarkurser, studiebesök till kyrkor, orgelundervisning med mera. Dessa aktiviteter kan vara avgörande för yrkesvalet. Det kan många kyrkomusiker vittna om. Ofta har mötet med kyrkorgeln som barn och möjligheten att få pröva och öva på det mäktiga instrumentet varit det som fällde avgörandet för valet av yrkesbana.
Organister i framkant är namnet på ett tvåårigt projekt som ska samla och marknadsföra utbildningar och orgelaktiviteter runt om landet. Projektet börjar med en inventering av vad som pågår i stiften och vad orgelutbildningarna på högskolor och folkhögskolor har att erbjuda. Allt detta kommer att samlas på en webb med lättillgänglig information och inspirerande exempel. Målgruppen är orgelintresserade barn, ungdomar och föräldrar, men även orgelpedagoger. På webben kommer man bland annat att kunna ta del av metoder, övningar och goda exempel.
Webbsidan ska också samspela med sociala medier för att stimulera en livaktig dialog och kanalisera trafik till webbplatsen.
Förutom artikeln om webbprojektet Organister i framkant besöker KMT i det här numret Linköpings stift för att titta närmare på stiftets orgelundervisning och sommarkurs.
