Lediga jobb
Sensus

Kyrkomusikernas Tidning
Nästa KMT utkommer fredag 6 november. Annonsstopp tisdag 20 oktober.

02 oktober 2020

Stiftens orgelpedagogik samlas på ny webbsida

KMT_Nr_10_2020
År 2030 kommer en tredjedel av alla kyrkomusiker i Sverige att ha gått i pension. Frågan om rekrytering har av tradition legat på församlingar och pastorat. Men nu lyfts rekryteringsfrågan också till den nationella nivån. Inte så att kyrkan centralt övertar ansvaret för rekryteringen. Men stiftskansliet har tillsammans med Föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi, FGIOA, tagit initiativ till att samla alla kunskaper och erfarenheter av orgelpedagogik för barn och ungdomar på en landsövergripande webb.

Runt om i landet bubblar det av aktiviteter för att fånga upp barns och ungdomars intresse för orgelspel: orgeldagar, sommarkurser, studiebesök till kyrkor, orgelundervisning med mera. Dessa aktiviteter kan vara avgörande för yrkesvalet. Det kan många kyrkomusiker vittna om. Ofta har mötet med kyrkorgeln som barn och möjligheten att få pröva och öva på det mäktiga instrumentet varit det som fällde avgörandet för valet av yrkesbana.

Organister i framkant är namnet på ett tvåårigt projekt som ska samla och marknadsföra utbildningar och orgelaktiviteter runt om landet. Projektet börjar med en inventering av vad som pågår i stiften och vad orgelutbildningarna på högskolor och folkhögskolor har att erbjuda. Allt detta kommer att samlas på en webb med lättillgänglig information och inspirerande exempel. Målgruppen är orgelintresserade barn, ungdomar och föräldrar, men även orgelpedagoger. På webben kommer man bland annat att kunna ta del av metoder, övningar och goda exempel.

Webbsidan ska också samspela med sociala medier för att stimulera en livaktig dialog och kanalisera trafik till webbplatsen.

Förutom artikeln om webbprojektet Organister i framkant besöker KMT i det här numret Linköpings stift för att titta närmare på stiftets orgelundervisning och sommarkurs.

07 september 2020

Mentorskap ger starkare yrkesroll

Sida_1_KMR_9

I Stockholms stift har tre kyrkomusiker i början av sin karriär haft tillgång till en mentor under ett helt läsår. En av adepterna är Tove Åhrman. Hon tycker att hon har fått hjälp att hitta och utforma sin yrkesroll genom de regelbundna mentorsamtalen med Kerstin Börjeson.
– Jag har fått en bättre förståelse för helheten i yrket och en större insikt i de aspekter av yrket som inte lärdes ut under musikutbildningen, säger hon.
Nummer 9/2020 av KMT tar upp olika aspekter av mentorskap som ett sätt att växa in i kyrkomusikeryrket. Mentorskap ska inte förväxlas med handledning. I en mentor/adept-relation är det adepten som väljer vilka frågor som hen vill diskutera med mentorn, som handplockas för att matcha behoven.
Anna Phil Lindén som leder mentorskapsprogrammet för kyrkomusiker i Stockholms stift talar om kollegiala samtal i ögonhöjd.
Fokus för Tove Åhrman har varit körlivet med uppsjungningar, planering för större verk samt regler och ansvarsfördelning i kören. Men även andra behov och frågeställningar har kommit upp, bland annat budget, schemafrågor och nätverksarbete.

En variant på mentorskap är fadderskap. Joakim Olsson Kruse hör till en grupp kyrkomusikerstudenter som under utbildningen vid Musikhögskolan i Göteborg hade en kyrkomusikerfadder i en och samma församling under hela den fyra år långa utbildningstiden. Nu, 22 år efter examen, har han intervjuat ett annat fadderpar – Lars Åberg och Inger Knecht. Han har även intervjuat initiativtagaren till fadderprogrammet, Peder Larsson. Utifrån dessa samtal funderar han i en artikel på hur viktigt det är att bygga broar mellan utbildning och yrkesliv.

07 augusti 2020

Psalmerna är en tidsspegel

KMT_Nr_7-8_2020-1

Våra psalmer lever inte i ett vakuum. Tvärtom är de starkt påverkade av den rådande världsbilden och strömningarna i samhället. Om detta skriver Henrik Tobin i en längre essä.
Genom historien är det främst två huvudperspektiv som präglar psalmernas texter – och tolkning av dem: det realistiska och det nominalistiska. Tvärtom vad man kan tro så är det realistiska perspektivet förknippat med förmodernitet och kyrkans auktoritet och dominans, medan det nominalistiska perspektivet hör ihop med vetenskapens framväxt och klyvningen av tro och vetenskap. I det senare är det individen eller gruppen som definierar vad som döljer sig bakom orden. Essän kräver lite fokus. Den är både skarp och vetenskaplig.

Det blev ett nej till utökat tillträde för facken. I praktiken så innebär det att KMR inte kommer att kunna besöka arbetsplatser där det inte finns medlemmar som är anslutna till förbundet. Förbundsordförande Nils-Gunnar Karlson menar att det kan försvåra arbetsmiljöarbetet i kyrkan eftersom det finns många små arbetsplatser där anställda har ”hakar på varandra”.
I tidningen reder vi ut vad riksdagen har beslutat om i frågan och vad som gäller.

Nu har också kommittén som ska arbeta fram ett förslag till kompletteringar av kyrkohandboken kommit igång. För att bredda musiken i handboken ska de ta fram förslag på jazz- och folkmusik, samisk musik och musik från systerkyrkor i andra länder. Arbetet försvåras dock på grund av coronapandemin och hittills har man mest träffats i digitala konferensverktyg.

15 juni 2020

NKS2020 blir NKS2021

Det nordiska kyrkomusiksymposiet som i år skulle ägt rum 10-13 september kommer att flyttas till 26-29 augusti 2021. Platsen blir densamma; Helsingfors.

Just nu är anmälan stängd men man planerar att öppna igen den 1 augusti.

annonser:

Bannerannons