Mentorskap ger starkare yrkesroll

I Stockholms stift har tre kyrkomusiker i början av sin karriär haft tillgång till en mentor under ett helt läsår. En av adepterna är Tove Åhrman. Hon tycker att hon har fått hjälp att hitta och utforma sin yrkesroll genom de regelbundna mentorsamtalen med Kerstin Börjeson.
– Jag har fått en bättre förståelse för helheten i yrket och en större insikt i de aspekter av yrket som inte lärdes ut under musikutbildningen, säger hon.
Nummer 9/2020 av KMT tar upp olika aspekter av mentorskap som ett sätt att växa in i kyrkomusikeryrket. Mentorskap ska inte förväxlas med handledning. I en mentor/adept-relation är det adepten som väljer vilka frågor som hen vill diskutera med mentorn, som handplockas för att matcha behoven.
Anna Phil Lindén som leder mentorskapsprogrammet för kyrkomusiker i Stockholms stift talar om kollegiala samtal i ögonhöjd.
Fokus för Tove Åhrman har varit körlivet med uppsjungningar, planering för större verk samt regler och ansvarsfördelning i kören. Men även andra behov och frågeställningar har kommit upp, bland annat budget, schemafrågor och nätverksarbete.

En variant på mentorskap är fadderskap. Joakim Olsson Kruse hör till en grupp kyrkomusikerstudenter som under utbildningen vid Musikhögskolan i Göteborg hade en kyrkomusikerfadder i en och samma församling under hela den fyra år långa utbildningstiden. Nu, 22 år efter examen, har han intervjuat ett annat fadderpar – Lars Åberg och Inger Knecht. Han har även intervjuat initiativtagaren till fadderprogrammet, Peder Larsson. Utifrån dessa samtal funderar han i en artikel på hur viktigt det är att bygga broar mellan utbildning och yrkesliv.