“Hej, jag heter Karin och är stolt kyrkomusiker”

Vad gör egentligen de tre bokstäverna A, B och C, kanske i kombination av gamla begrepp, med oss? A B C är början på alfabetet och ofta ser man bokstavskombinationen i guider av typen Trädgårds-ABC, Kakornas ABC, Första hjälpen ABC etc. A B C kan också vara bokstäver i en betygsskala, där A är bäst. Och nu har A B C  flyttat in i kyrkomusikersammanhang, men inte som klingande toner eller en snabbkurs i kyrkomusik, utan som en benämning av examensnivå. Detta behöver tydliggöras inte minst i rekryteringssammanhang både till utbildning och till tjänster. Någon ordning måste det vara.

Det är lätt hänt att blanda ihop examensnivåer med tjänstebeteckningar. Det är då som tanke-spökena kan förvilla oss till felaktigheter och missförstånd. För vem vill vara en C-kantor eller en B-organist, det låter väl inget vidare? Svar: Nej det gör det inte och ingen kan vara C-kantor eller B-organist för det finns ingen sådan benämning i detta ABC-system. För att vara behörig till kantorstjänst krävs minst Svenska kyrkans kyrkomusikerexamen på C-nivå (äldre examen valideras) för organisttjänst krävs motsvarande på B nivå. A-nivån krävs för försteorganisttjänst. Läs gärna snabbkursen på sidan 4 och hjälp till att sprida kunskapen om hur det förhåller sig. Kyrkomusiker är vi allihop och nu är titeln skyddad!

Den 1 juni 2018 infördes nya bestämmelser i kyrkoordningen (34 kap. 15 och 15 a §§). En i mitt tycke efterlängtad definition av begreppet kyrkomusiker är på plats i kyrkans egen lagbok. Äntligen!  Vem som helst kan inte kalla sig kyrkomusiker utan begreppet kyrkomusiker reserveras för dem som har en musikalisk fackutbildning i kyrkomusik på A, B eller C nivå -utbildning som bland mycket annat inkluderar orgelspel och körledning – och som dessutom har fullgjort stiftsförlagda utbildningsmoment och pastoralteologisk utbildning.

Jodå, det finns detaljer som skaver och som måste lösas i systemet, men ett stort steg framåt är taget. I sammanhanget vill jag med full respekt nämna att musikpedagoger och körpedagoger gör en värdefull insats utifrån sin profession.

Vi kan stolt sträcka på oss som den yrkesgrupp som har papper på att vi vet hur psalmerna går, hur en orgel ska vårdas, vad evangelieboken innehåller, hur kyrkohandbokens musik låter, vilka komponerade mässor som finns och mycket mer som är unikt för den kyrkomusikaliska kontexten.  Dessutom kan vi en hel del annat:  ackordanalys, grundrytmen i samba, spela gitarr, hur noter skrivs på dator och hur man administrerar sin verksamhet osv. Och så kan vi spela orgel och leda kör. Det är bra att vi har bred kunskap eftersom det är kyrkomusikerna som möter kyrkans i särklass största frivilliga grupp- körsångarna- och vi har redskap för att ge människor ett musikaliskt, socialt och andligt sammanhang.

Det är verkligen stort och vi ska vara stolta över vår kompetens. Alla examensnivåer behövs för att bära upp kyrkans musikliv. Av ca 2100 kyrkomusikertjänster är i runda slängar 2/3 kantorstjänster,  1/3 organisttjänster och några få av dessa försteorganisttjänster.

Till sist några kloka rader av prästen Kerstin Hesslefors Persson:

Det är i mötet med varandra vi blir till och livet får mening – gudomligt ordnat. Var rädda om er och njut liv i fulla drag, vi växeldrar på vägen vidare!

 Karin Wall-Källming