Ledare nr 12
Förbundsordförande Nils-Gunnar Karlsons inledningsanförande
på Ombudsmötet 2022 (i sin helhet)
Nu sitter vi här och är samlade till Ombudsmöte 2022. Tänk att vi finns på
riktigt! Vi som har varit vana vid att under så lång tid få mötas digitalt, kan få träffas så här! Det hade varit svårt att genomföra ett ombudsmöte på Webben. Många små rutor av oss på den stora datorskärmen hade varit svårt att hantera, men nu är vi alltså här och i naturlig storlek.
Ombudsmötet är förbundets högsta beslutande organ och kan alltså sägas vara KMR:s riksdag. Du är varmt och hjärtligt välkommen till KMR:s ombudsmöte 2022!
En mandatperiod går så fort och denna har varit mycket annorlunda och kanske en av de märkligaste i förbundets historia.
Det trodde jag väl aldrig!
Om någon vid förra ombudsmötet hade sagt åt mig att vi snart skulle hamna i en pandemi, som skulle förlama och stänga ner stora delar av världen, så hade jag haft svårt att tro det. Inte heller att vi skulle få se ett fruktansvärt och brutalt krig i Europa och stora diskussioner kring vår egen framtida försvarspolitik. Kunde knappast heller ha anat att vi skulle få en stor arbetsmarknadskonflikt med varsel och strejk i Svenska kyrkan. Och just nu står vi inför en allvarlig energikris med höga elkostnader och förmodligen nedstängda kyrkor till vintern. De mest osannolika händelser verkar hända just nu.
Tänk att vi i rollen som körledare, både under och efter pandemin, har kunnat rädda så mycket av det svenska körundret, fast vi under så lång tid hade stränga restriktioner. Våra körsångare längtade verkligen efter att få börja sjunga igen. Även vanliga enkla körstycken fick nytt liv i återstarten. Nya projekt tar form som exempelvis den stora regionala ungdomskörssatsningen. Jag tror att många är taggade till att ta nya grepp. Vi har ändå lärt oss mycket av åren med pandemin. I mina möten med medlemskåren har jag fått möta många fantastiska vardagshjältar som driver körsången framåt.
Körsången är en omistlig del av Svenska kyrkans arbete och gudstjänstliv!
Medkänslan med ett krigshärjat och lidande folk i vår närhet har varit stor. Krigets fasor har vi fått se alldeles för mycket av så det tänker jag inte uppehålla mig vid, utan snarare betona sammanhållning, empati och engagemang. Många arrangemang har anordnats i kyrkorna för att samla in pengar. Ukrainska melodier har hörts och även prisats. Kollegor har komponerat och arrangerat musik för att lyfta fram Ukraina som nation. Vi saknar verkligen fred och försoning och ber om detta!
Ordförandeteamet Kerstin Odeberg, vice förbundsordförande och Nils-Gunnar Karlson, förbundsordförande.
|
Lärarförbundets representanter gästade mötet. Här ses ombudsman Ingrid Lindgren Andrén och förste vice ordförande Robert Fahlgren, som lett Avtalsdelegationen. |
Foto: Karin Wall-Källming |
Foto: Karin Wall-Källming |
Jag har ofta frågat mig om det har blivit ett hårdare arbetsklimat i Svenska kyrkan. Ja, det är en fråga som är högst relevant att ställa. Svenska kyrkan har för avsikt att minska kostymen framöver, men behöver samtidigt rekrytera ett stort antal nya medarbetare inom bristyrken, som exempelvis kyrkomusiker.
Det är en svår ekvation att lösa – att samtidigt både bromsa och gasa… Den fackliga kampen i de båda avtalsrörelserna, först 2020 och senast våren 2022, har varit svår. Efter ett långdraget förhandlande om ett nytt modernt omställningsavtal, i nivå med övriga branscher och anpassat till nya Lagen om anställningsskydd (LAS), sa Svenska kyrkan upp det gamla omställningsavtalet. Inte nog med det utan även villkors- och löneavtalen sades upp i förtid och därmed fredsplikten.
Efter medling från Medlingsinstitutet avvisade Svenska kyrkan i sista stund, institutets slutbud och hemställan vilket ledde till mycket dramatik. Aldrig tidigare har det behövts gå så långt som till strejk och konfliktvarsel för att få till avtal med Svenska kyrkan. Jag vill rikta ett tack till alla duktiga funktionärer från Lärarförbundet som funnits med i förhandlingsarbetet. Ett särskilt tack till ombudsman Ingrid Lindgren Andrén. Jag riktar också ett tack till Robert Fahlgren, Lärarförbundets andre vice ordförande som lett Avtalsdelegationen. Sammanhållningen mellan de olika fackförbunden har också varit stark och jag anser att det har varit en viktig framgångsfaktor i förhandlingarna.
Svenska kyrkan behöver vara ett föredöme och en god och trovärdig aktör på den svenska arbetsmarknaden. I annat fall kommer den viktiga och helt nödvändiga rekrytering av 700-900 nya kyrkomusiker de närmaste tio åren att gå om intet.
I allt det jag radat upp av osannolika händelser är solidariteten i form av sammanhållning, empati och engagemang viktiga ledord.
Ensam är inte stark. Varje generation måste återerövra och definiera begreppet solidaritet. Vi behöver alla hålla ihop för att nå resultat och föra kyrkomusiken och kyrkan framåt. Den fackliga kampen och sammanhållningen i kyrkomusikerkåren kommer att vara mycket viktig framöver. Kyrkomusiken och Vi som är kyrkomusiker behöver goda villkor. Vi har en hög anslutningsgrad till förbundet men alla kyrkomusikerkollegor borde, enligt mitt tycke, vara med i KMR. Tänker ofta, ur ett fackligt perspektiv, på de tre musketörernas valspråk: En för alla – Alla för en!
Rekryteringen, ja, den stora och viktiga rekryteringen! Ser det nästan som en ödesfråga – vem tar över när vi slutar? I dag utbildas sammanlagt 40 kyrkomusiker per år och behovet är minst det dubbla de kommande åren. Stora insatser görs runt om i landet bland barn och unga för att öka intresset för orgeln som instrument och orgelspel. Mycket av detta ryms inom projektet som kallats ”Organister i framkant”. Man kan se ”Organister i framkant” som ett paraply på nationell nivå där man samlat inspiration med alltifrån kurser och mötesplatser, metodik, spelböcker, material, skolor och mycket annat.
Brukar tänka rekryteringen i tre steg:
1.rekrytering till orgeln
2. till utbildningen och
3. till anställning som yrkesverksam kyrkomusiker, naturligtvis med i KMR.
Varje steg är viktigt, men skarvarna däremellan är svåra och lite riskfyllda. Det är lätt att tappa intresserade i övergångarna! Hur får vi de orgelelever som gärna spelar i kyrkan att börja på en kyrkomusikerutbildning, hur får vi studenter med examen att ta en tjänst i kyrkan?
En stor del av de som utbildas idag befinner sig mitt i livet. Deras behov och
villkor måste tas på allvar. Här måste anpassningar göras så att det är
genomförbart och blir möjligt att få Svenska kyrkans kyrkomusikerexamen på alla nivåer, som ger behörighet till kantorstjänst och organisttjänst. Dessutom måste krafttag göras i form av ytterligare marknadsföring av yrket och de utbildningar som finns. Kyrkomusikeryrket är ett av de få musikeryrken där det finns gott om jobb som väntar! Ekonomiskt stöd från Svenska kyrkan måste ses över. Principen i Sverige är att staten svarar ekonomiskt för utbildningar, men skolor och utbildningar som utbildar kyrkomusiker är alltför viktiga och får inte gå omkull på grund av bristande ekonomi eller medan man diskuterar vem som ska betala. Varje ny kyrkomusiker behövs och varje utbildningsplats är viktig!
KMR har en vision om att det i varje pastorat ska ges möjlighet till orgelundervisning. För detta krävs regeländringar inom Svenska kyrkan som ger pastoraten detta ansvar. Det är först då vi får en tillräckligt bred bas i pyramiden för att säkra tillgången på framtidens kyrkomusiker.
Arbetsmiljö och attityder i Svenska kyrkan måste förbättras så att alla medarbetare kan komma till sin rätt. KMR vill att arbetsmiljön ska vara sådan att det både går att rekrytera och behålla duktiga kyrkomusiker. När jag började i yrket var det endast en liten del av tjänsten administration, resten var kyrkomusik. I dag får många av oss lägga en allt större del av vår arbetstid på kontoret. Den administrativa ryggsäcken
har blivit tyngre. Kontorsnormen får inte vara rådande. Vi som arbetar inom Svenska kyrkan har olika yrken med speciella behov och förutsättningar för att kunna göra ett gott arbete. Kyrkomusikers avtal får inte styras av kontorsnormen.
Författaren Tomas Sjödin skriver: den som hittar sin plats tar inte någon annans”. Vi ska respektera andra medarbetare och andra ska respektera oss. En kyrkomusiker måste ha ett visst mått av frihet för att resultatet av arbetet ska bli bra. Kyrkomusiker måste få tid att vara musiker!
Vi är i KMR glada och stolta över att ha en egen förbundstidning – Kyrkomusikernas tidning. KMT går ut månadsvis till våra läsare med dubbelnummer på sommaren. Det är annonserna som är ryggraden i KMT:s ekonomi.
Påminn gärna om att annons i KMT och på vår hemsida är säkraste sättet att nå ut till kyrkomusikerkåren. Vår redaktör Karin Wall-Källming gör ett fantastiskt jobb tillsammans med redaktionskommittén.
Förbundsstyrelsen har haft många tunga frågor på sitt bord och aktiviteten i förbundet varit stor trots pandemi och andra yttre omständigheter. Metoder och arbetssätt har fått anpassas. (I verksamhetsberättelserna kan man läsa om den höga aktivitet som har rått de gångna åren.) Jag vill här passa på och tacka Förbundsstyrelsen och Au för det goda samarbete vi haft under mandatperioden. Glädjen över att dela uppdraget i KMR har hela tiden varit stor!
Stannar en stund vid alla duktiga förtroendevalda och funktionärer i förbundet. Man brukar säga att ett företags viktigaste resurs är personalen. I en medlemsorganisation som Kyrkomusikernas Riksförbund är det de förtroendevalda som är den stora resursen. Det är en rikedom för ett förbund att ha så goda förmågor utspridda över hela landet. Du som ombud, förtroendevald, styrelseledamot, Stiftsombud eller RSO ska ha ett stort tack för det arbete du lägger ner. Ditt engagemang gör skillnad för våra medlemmar.
Slutligen vill jag framhålla, som jag ofta gör, att vi som kyrkomusiker har kanske det allra bästa musikeryrket. Vi får musicera själva, leda andra, men även ägna oss åt att undervisa.
Länge leve i kyrkomusiken och Kyrkomusikernas Riksförbund!