Var med och påverka!
Nu kan du vara med och påverka vad avtalsrörelsen 2020 ska handla om. Vad är viktigast för dig, högre lön, bättre arbetstidsvillkor eller vad är det som krävs för att du ska kunna göra ett gott jobb?

Skicka dina önskemål eller frågor till avtalsrorelsen@kmr.se idag!

Avtalsrörelsen 2020

Vilka är parterna

I den centrala avtalsrörelsen företräder Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation de kyrkliga arbetsgivarna, församlingarna och pastoraten.

På arbetstagarsidan uppträder Kommunal, Vision, KyrkA, Akademikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund samt Lärarförbundets och Lärarnas riksförbunds Samverkansråd. Det är Samverkansrådet som förhandlar för kyrkomusikernas räkning.

Samarbetet mellan yrkesorganisationen KMR och fackförbundet Lärarförbundet tydliggörs i den centrala avtalsrörelsen, liksom i det lokala förhandlingsarbetet: Lärarförbundet har förhandlingsrätten men utövar den i intim samverkan med KMR.

Vem sköter förhandlingarna

Tidigt i processen tillsätts en avtalsdelegation. Den är med hela vägen, i förberedelserna av de yrkanden som ska framföras, i förhandlingarna och på sluttampen är det avtalsdelegationen som rekommenderar om ett avtalsförslag ska antas eller förkastas.

Avtalsdelegationen består av sju ledamöter, fem från KMR:s förbundsstyrelse och två som utses av Lärarförbundets lokalavdelningar för att representera läraryrken inom Svenska kyrkan. Dessa kompletteras av Lärarförbundets andre vice ordförande samt två ombudsmän på Lärarförbundet.

Det är ombudsmännen som sköter de mer eller mindre dagliga förhandlingskontakterna men avtalsdelegationen finns hela tiden i bakgrunden, som bollplank och som grupp för ombudsmännen att vara förankrad i.

Avtalsperiodens längd

Det kan låta som en teknikalitet med hur lång avtalsperioden ska vara, men det har högst materiell betydelse. Om facken tycker kostnadsutvecklingen är svår att förutse blir man av naturliga skäl obenägen att teckna långa avtal. Man vill snart kunna förhandla igen. Omvänt kan långa avtal medge en väsentlig lönenivåhöjning genom var för sig måttliga årliga påslag som garanteras över en längre period.

Lokalt kan korta avtal vara stökiga då förändringar av olika villkor inte hinner förverkligas lokalt innan det är dags för avtalsrörelse igen. En del till synes enkla villkor, sko- och klädbidrag till exempel, tar lång tid att slå igenom i alla församlingar. Löneprocessen kan ta sin tid, inte minst att resonera om och förankra en lokal lönepolitik. Med längre avtalsperiod hinner man bättre att lokalt ta hand om det man centralt enats om i ett avtal.

Läs mer! Här finner du det senaste treåriga avtalet, Svenska kyrkans avtal 17.

Centralt – lokalt

I det centrala avtalet är parterna överens om principerna för arbetstidens reglering och för den lokala lönesättningsprocessen. Exempelvis ska det finnas en lokal lönepolitik som ska vara förankrad och väl känd på arbetsplatsen. Hur en sådan ser ut kan variera mellan olika delar av landet, mellan storstad och glesbygd och mellan utbildningsorter och orter med rekryteringssvårigheter.

Parallellt med de centrala förhandlingarna pågår det lokala arbetet med lönesättning. Det är en grannlaga process som i sig rymmer många steg. För att lönesättningen ska bli framgångsrik, så att alla åtminstone förstår varför lönen blir som den blir, måste de olika stegen få ta sin tid och kan gärna ses som inslag i en årscykel.

Läs mer! Här finner du den partsgemensamma broschyren Löneprocessen inom Svenska kyrkan.

Har INTE med saken att göra

Fack och arbetsgivare har centralt kommit överens om en ny befattningsklassificering inom Svenska kyrkan, BKSK 19. För att de förändrade befattningskoderna ska slå igenom i lönestatistiken behöver anställda före november i många fall omkodas enligt den nya klassificeringen. Det har inget med löneförhandlingar att göra. Det handlar bara om en beskrivning av den befattning man har, väl så viktig, men den avgör inte vilken lön man ska ha.

Läs mer! Här finner du mer information om BKSK 19.

annonser:

Bannerannons

Bannerannons