{"id":33,"date":"2020-08-26T10:51:26","date_gmt":"2020-08-26T08:51:26","guid":{"rendered":"https:\/\/kmr.se\/lulea\/wordpress\/?page_id=33"},"modified":"2020-09-03T13:45:33","modified_gmt":"2020-09-03T11:45:33","slug":"historik","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/kmr.se\/lulea\/?page_id=33","title":{"rendered":"Historik"},"content":{"rendered":"

Kort historisk genomg\u00e5ng<\/a>
\nUtf\u00f6rlig historisk genomg\u00e5ng<\/a>
\nF\u00f6rteckning av styrelsemedlemmar<\/a>
\nEfterskrift<\/a><\/p>\n

Du kan klicka p\u00e5 respektive \u00e5rtal f\u00f6r att l\u00e4sa mer.<\/span><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
<\/a>1919.<\/span><\/a><\/td>\nF\u00f6reningen Lule\u00e5 stifts organist- och kantorsf\u00f6rening bildas med 18 medlemmar.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>1920.<\/span><\/a><\/td>\nF\u00f6rsta \u00e5rsm\u00f6tet h\u00e5lls i Pite\u00e5 27\/8. Olov Selinus v\u00e4ljs till ordf\u00f6rande.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>1924.<\/span><\/a><\/td>\nIngen kommer till \u00e5rsm\u00f6tet. Selinus k\u00e4mpar vidare. N\u00e5gra \u00e5r agerar han\u00a0b\u00e5de ordf, sekreterare och kass\u00f6r!<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>1933.<\/span><\/a><\/td>\nF\u00f6reningen kommer \u00e5ter ig\u00e5ng. G\u00f6sta Harlin ordf\u00f6rande.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>1938.<\/span><\/a><\/td>\nHarlin avg\u00e5r. Selinus \u00e5ter ordf\u00f6rande.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>1939.<\/span><\/a><\/td>\nSelinus slutar i och med pension fr\u00e5n sin tj\u00e4nst. Ny ordf. blir Kantor Elof Jansson, Bure\u00e5. Fortbildningskurs i Lule\u00e5.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>1947.<\/span><\/a><\/td>\nFr\u00e5ga om delning av stiftsf\u00f6reningen diskuteras.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>1954.<\/span><\/a><\/td>\nUt\u00f6kning av styrelsen till sju personer.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>1955.<\/span><\/a><\/td>\nNamn\u00e4ndring till Lule\u00e5 stifts kyrkomusikerf\u00f6rening.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>1965.<\/span><\/a><\/td>\nF\u00f6rordas att fortfarande tillh\u00f6ra TCO.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>1970.<\/span><\/a><\/td>\nOrgelspelarkurs i \u00d6jebyn. Tidigare p\u00e5t\u00e4nkt plats Pajala. B\u00f6rjan till en 22-\u00e5rig tradition. \u00d6vriga 21 i Skellefte\u00e5.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>1971.<\/span><\/a><\/td>\nF\u00f6rordas representant f\u00f6r Norrland i KMR:s centralstyrelse.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>1983.<\/span><\/a><\/td>\nBeslutas att arbeta f\u00f6r att f\u00e5 med en kyrkomusiker fr\u00e5n stiftet till kyrkom\u00f6tet.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>1985.<\/span><\/a><\/td>\nMusikkonsulent i stiftet som projekttj\u00e4nst. (Lennart Forsgren)<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>1986.<\/span><\/a><\/td>\nInformation f\u00f6r kyrkomusiker och kyrkor\u00e5d inbjudna av KMF.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>1988.<\/span><\/a><\/td>\nKyrkomusikerna f\u00e5r eget skyddsombud, Agnar Bergkuist, Bygde\u00e5.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>1990.<\/span><\/a><\/td>\nKyrkomusikernas tj\u00e4nster blir kyrkokommunalt reglerade.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>1992.<\/span><\/a><\/td>\nSista orgelspelarkursen, nr. 22, som f\u00f6reningen ansvarar f\u00f6r.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>1994.<\/span><\/a><\/td>\nF\u00f6rel\u00e4sningsserie vid MH i Pite\u00e5. Delvis i samarbete med KMF. \u00c4mne: Kyrkomusik och samarbete pr\u00e4st\/kyrkomusiker.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>1999.<\/span><\/a><\/td>\nKyrkomusikerf\u00f6reningen 80 \u00e5r!<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>2000.<\/span><\/a><\/td>\nKyrkan fri fr\u00e5n staten. Kyrkoordningen ers\u00e4tter kyrkolagen.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>2001.<\/span><\/a><\/td>\nSuzukimetoden presenteras vid en kurs p\u00e5 Musikh\u00f6gskolan i Pite\u00e5.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>2003.<\/span><\/a><\/td>\nRekryteringsprojektet ”Nordorgel – mot framtiden” tar sin b\u00f6rjan med en orgelelevdag h\u00f6sten 03.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>2004.<\/span><\/a><\/td>\nKyrkomusikerf\u00f6reningen fyller 85 \u00e5r.<\/td>\n<\/tr>\n
<\/a>2019.<\/span><\/a><\/td>\nKyrkomusikerf\u00f6reningen fyller 100 \u00e5r.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n
\n

<\/a>UTF\u00d6RLIG HISTORIK<\/a><\/h3>\n

Lule\u00e5 stifts organist- och kantorsf\u00f6rening 1919-1955.<\/h3>\n

<\/a>1919.<\/span><\/a><\/strong> Lule\u00e5 stifts organist- och kantorsf\u00f6rening bildades i Boden 19 december som den sist bildade stiftsf\u00f6reningen i landet. \u00c5r 1907 uts\u00e5gs en kommitt\u00e9 f\u00f6r att f\u00e5 tillst\u00e5nd en organisation f\u00f6r kyrkomusiker i Lule\u00e5 stift. N\u00e5got resultat gav inte detta. N\u00e4r man 1919 bildade f\u00f6reningen valdes till ordf\u00f6rande Olov Selinus, Pite\u00e5. Till vice ordf. valdes F.E. B\u00e4ckstr\u00f6m, Kalix och kassaf\u00f6valtare blev Martin Romanus, Gammelstad. \u00d6vriga i styrelsen: Verner B\u00e4ckstr\u00f6m, Bjurholm och Axel Lindgren, \u00d6vertorne\u00e5.<\/p>\n

<\/a>1920.<\/span><\/a><\/strong> F\u00f6rsta \u00e5rsm\u00f6tet h\u00f6lls i Pite\u00e5. Man hade f\u00e5tt besked att domkapitlet, efter gjord framst\u00e4llning, s\u00e4nt ut cirkul\u00e4r med uppmaning att bevilja organisterna dyrtidstill\u00e4gg. N\u00e5gon st\u00f6rre framg\u00e5ng gav dock inte detta.<\/p>\n

1922.<\/strong> Sv\u00e5righeter att f\u00e5 medlemmar till \u00e5rsm\u00f6tet. Endast ordf\u00f6randen Selinus infann sig. Han fortsatte dock att sk\u00f6ta l\u00f6pande g\u00f6rom\u00e5l, framst\u00e4llningar etc.<\/p>\n

1923.<\/strong> \u00c5rsm\u00f6te i \u00c4lvsbyn. Ordf\u00f6rande Selinus hade redan ett par \u00e5r tidigare n\u00f6dgats \u00f6verta b\u00e5de sekreterar- och kassaf\u00f6rvaltningsuppgifterna.<\/p>\n

<\/a>1924.<\/span><\/a><\/strong> Kallelse till \u00e5rsm\u00f6te vid S\u00f6dra Sunderbyns folkh\u00f6gskola. ”Inte en enda kom tillst\u00e4des. Ordf\u00f6randen stod d\u00e4r ensam. Tr\u00f6stl\u00f6st! Det var nu om\u00f6jligt att f\u00e5 n\u00e5gon reda i organisationen. Intresset f\u00f6r organistf\u00f6reningen var minimalt. Orsak? Folkskoll\u00e4raref\u00f6rbundet motarbetade f\u00f6reningen och dessutom fanns brister i ledningen hos Sv. org.- och kantorsf\u00f6rening. Sju medlemmar betalade \u00e5rsavgift.” (F\u00f6reningen sedan tydligen i dvala n\u00e5gra \u00e5r. )<\/p>\n

<\/a>1933.<\/span><\/a><\/strong> Under \u00e5ren har nya, handlingskraftiga personer tilltr\u00e4tt i ledningen inom Centralstyrelsen. Den nye domkyrkoorganisten Harlin i Lule\u00e5 hade f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r k\u00e5rens n\u00f6dv\u00e4ndiga organisation. Kallelse uts\u00e4ndes f\u00f6r bildande av en organistf\u00f6rening.
\n”…Undertecknad Selinus l\u00e4mnade redog\u00f6relse f\u00f6r den f\u00f6rra organistf\u00f6reningen inom stiftet och f\u00f6reslog att den skulle rekonstrueras.” Styrelse: Ordf. G. Harlin. Vice ordf. och sekr. Olov Selinus. Kass\u00f6r J. Sundstr\u00f6m. (18 april) F\u00f6reningen besl\u00f6t att f.n. icke utse stiftsombud.<\/p>\n

”Kantor Olov Selinus p\u00e5visade att det fortfarande p\u00e5 sina h\u00e5ll r\u00e5der f\u00f6rbistring och oreda ifr\u00e5ga om koralmelodier. Inom somliga f\u00f6rsamlingar sjunges i kyrkan psalmerna enligt den fastst\u00e4llda koralboken under det att i vissa skolor l\u00e4rjungarna f\u00e5 l\u00e4ra sig helt och h\u00e5llet andra melodier Under den h\u00e4rav f\u00f6ranledda diskussionen framh\u00f6lls att p\u00e5talade missf\u00f6rh\u00e5llanden existera. Komminister J. Norgren anf\u00f6rde bl. a. att han vid bes\u00f6k i skolor funnit att endast Haeffners koralbok eller Anjous koralbok vore tillg\u00e4nglig och att man tycktes st\u00e5 fr\u00e4mmande f\u00f6r 1921- \u00e5rs koralbok…<\/p>\n

Komminister J. Norgren fr\u00e5n Nederkalix h\u00f6ll sedan ett instruktivt och inneh\u00e5llsrikt f\u00f6redrag \u00f6ver \u00e4mnet: Den gudstj\u00e4nstliga s\u00e5ngens utveckling”<\/p>\n

Domkyrkoorganisten G. Harlin h\u00f6ll ett f\u00f6redrag \u00f6ver \u00e4mnet: ”Postludiet. N\u00e5gra anvisningar.” F\u00f6rteckning \u00f6ver orgelkompositioner l\u00e4mpliga f\u00f6r ink\u00f6p och instudering, med sv\u00e5righetsgrader.<\/p>\n

1934.<\/strong> ”I \u00e4rendet ang\u00e5ende preludier till vissa koraler besl\u00f6t f\u00f6reningen g\u00f6ra f\u00f6ljande uttalande: Ehuru det \u00e4r g\u00e4ngse bruk att l\u00e5ta varje koral vid gudstj\u00e4nster f\u00f6reg\u00e5s av ett preludium anser f\u00f6reningen att det i vissa fall s\u00e5som vid konfirmation -Sv.ps. 22- och efter Trefaldiga amen \u00e4r f\u00f6rdelaktigt att utbyta preludiet mot en kort modulation. \u00c4ven vid andra tillf\u00e4llen under gudstj\u00e4nsten kan uppkomma en s\u00e4rskild st\u00e4mning, som skulle st\u00f6ras av ett l\u00e5ngt preludium. D\u00e5 kan preludiet med f\u00f6rdel undvaras, och organisten \u00f6verg\u00e5r till koralen attacca.” Musikl\u00e4raren vid Folkseminariet Birger Gustafsson h\u00f6ll f\u00f6redrag om k\u00f6rdirigering.<\/p>\n

1935.<\/strong> ”Ang\u00e5ende musik vid vigslar och jordf\u00e4stningar besl\u00f6t f\u00f6reningen framh\u00e5lla, att det p\u00e5 grund av de \u00f6mt\u00e5liga och grannlaga f\u00f6rh\u00e5llanden under vilka dessa tj\u00e4nstg\u00f6ringar \u00e4ga rum ej \u00e4r m\u00f6jligt f\u00f6r organisten att vidtaga n\u00e5gon \u00e5tg\u00e4rd med mindre pr\u00e4sterna vid l\u00e4mpliga tillf\u00e4llen upplysa f\u00f6rsamlingen om n\u00f6dv\u00e4ndigheten av att endast kyrklig v\u00e4rdig musik utf\u00f6res vid n\u00e4mnda f\u00f6rr\u00e4ttningar.” Till stiftsombud valdes Olov Selinus, Pite\u00e5.<\/p>\n

<\/a>1938.<\/span><\/a><\/strong> Framh\u00f6lls n\u00f6dv\u00e4ndigheten av b\u00e4ttre l\u00f6n, semester och ordnad pension f\u00f6r kyrkomusikerna. ”Till Domkapitlet i H\u00e4rn\u00f6sand hade den 22 maj 1938 avl\u00e5tits skrivelse med hemst\u00e4llan om utf\u00e4rdande av instruktion, d\u00e4r det kyrkomusikaliska mera kommer till sin r\u00e4tt. Denna skrivelse hade f\u00f6ranletts d\u00e4rav att organisten Henning Lind anf\u00f6rt besv\u00e4r \u00f6ver Gudmundr\u00e5 kyrkor\u00e5ds beslut att antaga en instruktion f\u00f6r organisten-klockaren i Gudmundr\u00e5, vilken \u00e5l\u00e4gger denne att utf\u00f6ra vaktm\u00e4staresysslor och s\u00e5lunda icke \u00e4r avpassad efter nutida f\u00f6rh\u00e5llanden.” Vidare besl\u00f6ts ocks\u00e5 att s\u00f6ka anslag f\u00f6r bekostande av en kurs f\u00f6r kyrkomusiker-pr\u00e4ster 1939 f\u00f6rlagt till Lule\u00e5 stad.<\/p>\n

Besl\u00f6ts att ifr\u00e5ga om den nya koralboken f\u00f6rorda, att melodier och rytmik enl. 1921- \u00e5rs koralbok i huvudsak bibeh\u00e5lles. L\u00f6nefr\u00e5gan aktuell. Koralboken: ”\u00c5tskilliga av melodierna i Koralbokskommittens f\u00f6rslag \u00e4ro f\u00f6ga l\u00e4mpliga och torde vara f\u00f6r sv\u00e5rsjungna f\u00f6r att kunna bli f\u00f6rsamlingens egendom. T.ex. 71: Min sj\u00e4l, du m\u00e5ste nu gl\u00f6mma Koralernas tonh\u00f6jd kan utan fara n\u00e5 till tv\u00e5strukna E… Spelar det n\u00e5gon roll, vad man best\u00e4mmer r\u00f6rande melodierna. N\u00e4r man f\u00e5r psalmsedel st\u00e5r d\u00e4r att man ska anv\u00e4nda en viss melodi i Sionstoner… Om organisten f\u00e5r en psalmlista med h\u00e4nvisning till Sionstoner, s\u00e5 f\u00f6ljer han icke denna h\u00e4nvisning…\u201d<\/p>\n

Till musikdirekt\u00f6rerna Carlman och Lundmark riktades uppmaning att ordna musikaliska h\u00f6gtidsstunder ute p\u00e5 landsbygden samt att ordna kontraktsm\u00f6ten.<\/p>\n

<\/a>1939.<\/span><\/a><\/strong> Ordf\u00f6randen, kantor Selinus, avgick i samband med pensionering fr\u00e5n sin tj\u00e4nst. Kantor Elof Jansson, Bure\u00e5 valdes till ny ordf\u00f6rande. ”Besl\u00f6ts att giva styrelsen i uppdrag att utarbeta en lista \u00f6ver l\u00e4mplig musik att utf\u00f6ras vid kyrkliga f\u00f6rr\u00e4ttningar. Densamma skulle efter godk\u00e4nnande av domkapitlet tillst\u00e4llas samtliga f\u00f6reningsmedlemmar s\u00e5som st\u00f6d i deras verksamhet att h\u00e5lla kyrkomusiken p\u00e5 ett s\u00e5 h\u00f6gt plan som m\u00f6jligt \u00e4r. Att utarbeta denna lista uts\u00e5gs undertecknad Carlman.” Fr\u00e5ga om att vid n\u00e4sta \u00e5rsm\u00f6te 1940 anordna kyrkomusikalisk kurs. Sammantr\u00e4ffande med Biskopen om l\u00f6ne- och semesterfr\u00e5gor.<\/p>\n

Utredning om l\u00f6ne- och semesterfr\u00e5gor. Ur svaren: ”\u00d6nskar icke semester”. Kyrkofullm\u00e4ktigesvar: ”Den nyligen verkst\u00e4llda h\u00f6jningen av folkskoll\u00e4rarl\u00f6nen b\u00f6r f\u00f6r n\u00e4rvarande utg\u00f6ra n\u00f6dig kompensation.” Revisorer har gjort anm\u00e4rkning om semester f\u00f6r organist. Ej f\u00f6r utebliven, utan f\u00f6r att den beviljats!<\/p>\n

Kyrkomusikalisk kurs f\u00f6r musiker och pr\u00e4ster f\u00f6rlagd till Lule\u00e5. ”Kursens syfte \u00e4r, dels att fr\u00e4mja broderligt samarbete mellan kyrkans tj\u00e4nare vid altare och orgel, dels en s\u00e5 djupg\u00e5ende fort- bildning i hith\u00f6rande \u00e4mnen, som den korta tiden medger.”<\/p>\n

Cirkul\u00e4r ang\u00e5ende uppv\u00e4rmning av kyrkor: ”Besl\u00f6ts en hemst\u00e4llan till domkapitlen om en uppmaning till stiftens kyrkor\u00e5d att, d\u00e4r organisten s\u00e5 \u00f6nskar och f\u00f6rh\u00e5llanden s\u00e5 medge, om m\u00f6jligt l\u00e5ta uppelda kyrkorna redan p\u00e5 l\u00f6rdagsmiddagen f\u00f6r att organisten skall f\u00e5 tillf\u00e4lle till orgelspels\u00f6vning i ej f\u00f6r kall kyrka. Detta s\u00e5 mycket mer som en del av kyrko\u00e5rets h\u00f6gtider infalla under den kalla \u00e5rstiden.”<\/p>\n

C:a 60 medlemmar i f\u00f6reningen. Kontraktssamlingar f\u00f6rordas. F\u00f6resl\u00e5s att man, liksom i Stockholms stift sinsemellan slopar titlarna. Semester f\u00f6rekommer p\u00e5 n\u00e5got h\u00e5ll, mot betalning av ordinarie innehavaren. Vid koralm\u00f6tet i Stockholm deltog som ombud f\u00f6r Lule\u00e5 stift, Simon Lundmark.<\/p>\n

1940.<\/strong> (Trevliga protokoll p\u00e5 vers skrivna av Gustaf Carlman.) M\u00e4ssmusikens revidering dryftades; b\u00f6r f\u00f6retagas varsamt. Kyrkomusikernas tj\u00e4nstereglering behandlades negativt i riksdagen.<\/p>\n

1941.<\/strong> \u00c5rsm\u00f6te i dagarna tv\u00e5, 26-27 juni.<\/p>\n

1942.<\/strong> Rapport fr\u00e5n SAOK:s ombudsm\u00f6te i Stockholm av John Karlsson. Kyrkom\u00f6tets avslag om statlig l\u00f6nereglering. Orsak: Hotet mot kyrkofonden om medlen skulle tas d\u00e4rur, enligt CS f\u00f6rslag.<\/p>\n

1944.<\/strong> p\u00e5 grund av f\u00f6rhandlingsarbetets \u00f6kade omfattning och d\u00e4rmed f\u00f6renade kostnader hade f\u00f6reningens ekonomi i h\u00f6g grad f\u00f6rs\u00e4mrats. ”Till g\u00e4ldande av f\u00f6reningens skulder och bestridande av n\u00f6dv\u00e4ndiga utgifter beslutades att bemyndiga kass\u00f6ren att upptaga ett l\u00e5n intill 1.000 kronor”.<\/p>\n

P\u00e5 f\u00f6rslag av ordf\u00f6randen, Elof Jansson, beslutades f\u00f6ranstalta om utgivande av preludiesamling genom styrelsens f\u00f6rsorg och att till f\u00f6reningens medlemmar rikta en uppmaning att f\u00f6re den 30\/6 1945 inkomma med eventuella bidrag. Diskuterades de riktlinjer som borde g\u00e4lla f\u00f6r detta arbete och beslutades bl.a f\u00f6ljande: ”Preludierna b\u00f6r vara koralbundna och betr\u00e4ffande preludiets karakt\u00e4r av introitus- eller gradualpreludium… Bidrag till samlingen ins\u00e4ndes till Gustaf Carlman, Skellefte\u00e5”.<\/p>\n

1945.<\/strong> Fr\u00e5gan om \u00e5tg\u00e4rder mot tredskande f\u00f6rsamlingar inleddes av stiftsombudet John Karlsson, Byske…<\/p>\n

Ombudsmannen Carl Ljungdahl h\u00f6ll ett klarl\u00e4ggande f\u00f6redrag \u00f6ver ”Kyrkomusikerutredningens bet\u00e4nkande.” I synnerhet ville m\u00f6tet .. kraftigt understryka f\u00f6ljande passus i Centralstyrelsens yttrande: ”Framh\u00e5ller CS n\u00f6dv\u00e4ndigheten av att det vid en tj\u00e4nstereglering
\nklart fastst\u00e4lles vilka \u00e5ligganden som p\u00e5vila tj\u00e4nsteinnehavaren.”<\/p>\n

<\/a>1947.<\/span><\/a><\/strong> Fr\u00e5gan om stiftsf\u00f6reningens delning i en v\u00e4sterbottens- och norrbottensdel diskuterades.<\/p>\n

Diskuterades fr\u00e5gan ”Hur skall man kunna popularisera kyrkomusiken?”, med Jan Forsmark som inledare. Inledaren framh\u00f6ll vikten av att som postludium efter h\u00f6gm\u00e4ssan v\u00e4lja enkla, l\u00e4ttf\u00f6rst\u00e5eliga kompositioner. Vid musikandakter och dylikt kan musik av mera invecklad karakt\u00e4r tagas med, men \u00e4r det d\u00e5 l\u00e4mpligt att i ett kort f\u00f6redrag analysera kompositionerna. Efter en stunds diskussion beslutade man uppdraga \u00e5t styrelsen, att till n\u00e4stkommande \u00e5rsm\u00f6te anordna en tv\u00e5dagars instruktionkurs med utf\u00f6rande av l\u00e4mpliga repertoarstycken.<\/p>\n

1948.<\/strong> \u00c5rsm\u00f6tet f\u00f6rdelat p\u00e5 tv\u00e5 dagar.<\/p>\n

1949.<\/strong> Vid f\u00f6reningens \u00e5rsm\u00f6te inledde Simon Langebo (tidigare Lundmark) ett samtal om Preludiet och Postludiet. Man besl\u00f6t att g\u00f6ra f\u00f6ljande uttalande:<\/p>\n

\n
a) Postludiet b\u00f6rjar numera betraktas som en avslutning p\u00e5 gudstj\u00e4nsten.<\/dt>\n
b) F\u00f6rsamlingen visar i regel sin uppskattning av postludiet genom att stanna kvar.<\/dt>\n
c) F\u00f6reningen anser att postludiet b\u00f6r beh\u00e5llas.<\/dt>\n
d) Postludiet b\u00f6r vara antingen orgelkoral eller ett fritt musikstycke i kyrkligt v\u00e4rdig stil av en l\u00e4ngd i regel ej \u00f6verstigande 3 \u00e5 4 minuter.<\/dt>\n<\/dl>\n

1950.<\/strong> Diskuterades fr\u00e5gan om bildandet av kyrkomusikerklubbar med Julius Sundstr\u00f6m som inledare. Av flera talare betonades sv\u00e5righeten med de stora avst\u00e5nden och framh\u00f6lls, att dessa klubbar ej borde organiseras som f\u00f6rening, d\u00e5 det hela skulle bli f\u00f6r tungrott. Att kontraktsombuden gavs i uppdrag, att inom respektive kontrakt kalla till m\u00f6ten f\u00f6r bildande av dylika klubbar.<\/p>\n

<\/a>1954.<\/span><\/a><\/strong> Beslutades att ut\u00f6ka styrelsen till 7 personer.<\/p>\n

<\/a>1955.<\/span><\/a><\/strong> Namn\u00e4ndring till: LULE\u00c5 STIFTS KYRKOMUSIKERF\u00d6RENING.<\/big><\/strong><\/p>\n

1956.<\/strong> Olov Selinus fick i uppdrag att utarbeta en historik om f\u00f6reningen inf\u00f6r dess 40-\u00e5riga tillvaro. Skrivelse till Domkapitlet ang\u00e5ende den tillt\u00e4nkta omorganisationen med bl a tillkomst av ny tj\u00e4nsteform, kyrkokantor. Detta avstyrktes best\u00e4mt.<\/p>\n

1957.<\/strong> V\u00e4cktes fr\u00e5ga om \u00e5tg\u00e4rder fr\u00e5n f\u00f6reningens sida f\u00f6r utverkande av anslag fr\u00e5n f\u00f6rsamlingarna f\u00f6r ink\u00f6p av musikalier.
\nHugo Langsell, Robertsfors, ville aktualisera fr\u00e5gan om lediga s\u00f6ndagar f\u00f6r kyrkomusikerna.<\/p>\n

1959.<\/strong> Diskuterades problemet med tolkningen av ”i s\u00e5 god tid som m\u00f6jligt.” Detta n\u00e4r det g\u00e4llde meddelande om gudstj\u00e4nster och psalmer. L\u00e5ng och intressant diskussion bl a ang\u00e5ende den fria musikundervisningen. Elof Wikstr\u00f6m, \u00c4lvsbyn, ans\u00e5g att den nuvarande ordningen var ganska ineffektiv, och framlade f\u00f6rslag om att en kommunal musikskola borde inr\u00e4ttas i varje kommun. Admonition \u00e5t kollegerna f\u00f6r sl\u00f6het att inom f\u00f6reskriven tid ins\u00e4nda uppgifter om k\u00f6rverksamhet m m. Propagandaresa f\u00f6r v\u00e4rvning av nya medlemmar.<\/p>\n

1960.<\/strong> Ang\u00e5ende fr\u00e5gan ”i s\u00e5 god tid som m\u00f6jligt”: Pr\u00e4sterna i Torne kontrakt ville i m\u00f6jligaste m\u00e5n taga h\u00e4nsyn till kyrkomusikernas \u00f6nskem\u00e5l varemot pr\u00e4sterna i Kalix kontrakt inte ans\u00e5g sig ha anledning taga st\u00e4llning i fr\u00e5gan.<\/p>\n

1961.<\/strong> Mestmeriteradprincip f\u00f6rordades vid tills\u00e4ttning av organist- och domkyrkoorganisttj\u00e4nster p\u00e5 samma s\u00e4tt som skolkantorstj\u00e4nster redan tills\u00e4tts. Diskuterades k\u00f6rens och orgelns placering i kyrkorummet.<\/p>\n

1962.<\/strong> Fr\u00e5gan om konsultverksamhet f\u00f6r km.arbetet i stiftet dryftades. Ny kontraktsindelning, fr\u00e5n 7 till 12 kontrakt.<\/p>\n

<\/a>1965.<\/span><\/a><\/strong> F\u00f6rordades bibeh\u00e5llen anslutning till TCO. Tv\u00e5 av f\u00f6reningens m\u00e5ng\u00e5riga funktion\u00e4rer l\u00e4mnade den aktiva delen i f\u00f6reningen. Det var Elof Jansson, Bure\u00e5, som i 24 \u00e5r varit f\u00f6reningens ordf\u00f6rande, samt Simon Langebo, Skellefte\u00e5, som i 21 \u00e5r varit sekreterare.<\/p>\n

1966<\/strong>. F\u00f6rslag om ny reviderad kyrkomusikerstadga. Noterades med I tacksamhet att domkapitlen skulle ges vidgade befogenheter, vilka b\u00f6r \u00e5stadkomma en snabbare och smidigare behandling av \u00e4renden. Den fria musikundervisningen ans\u00e5gs b\u00f6ra omfatta 40-45 minuters undervisningstimme ist\u00e4llet f\u00f6r 60. Tiden f\u00f6r k\u00f6rarbete f\u00f6r sn\u00e4vt tilltagen, i varje fall borde den nedre gr\u00e4nsen h\u00f6jas fr\u00e5n 2 till 3 timmar. Tid f\u00f6r ”\u00f6verspelning”, orgelv\u00e5rd och f\u00f6rberedelse borde h\u00f6jas fr\u00e5n 2-4 timmar till 3-5 timmar.<\/p>\n

Fr\u00e5gan om att SL \u00f6vertar den fackliga bevakningen dryftades. Tj\u00e4nstefri dag i veckan efterlystes. Styrelsen samlades kl. 11.00 f\u00f6r sammantr\u00e4de inf\u00f6r \u00e5rsm\u00f6tet som b\u00f6rjade kl. 13.00. \u00c5rsm\u00f6tet som h\u00f6lls i Lule\u00e5 p\u00e5gick i 7,5 timmar och avslutades kl. 20.30! ”P\u00e5 grund av den sena tidpunkten fanns ej tid f\u00f6r den traditionella m\u00e5ltiden, utan ordf\u00f6randen f\u00f6rklarade det v\u00e4lbes\u00f6kta m\u00f6tet avslutat.”<\/p>\n

1967.<\/strong> Wilhelm Fahl n\u00e4rvar vid \u00e5rsm\u00f6tet \u00e5 CS:s v\u00e4gnar f\u00f6r att informera om den interna f\u00f6rbundsverksamheten.<\/p>\n

1968.<\/strong> Kyrkomusikerf\u00f6rbundens organisation. ”Ordf\u00f6randen redogjorde f\u00f6r fr\u00e5gans uppkomst och om utredningskommittens presentation av sitt hittillsvarande arbete. Det p\u00e5pekades att \u00e4rendet \u00e4r stort, och att det \u00e4nnu tarvas mycket arbete innan st\u00e4llning tas. Kyrkomusikerutbildningen och ”stat-kyrka-fr\u00e5gorna” borde kanske f\u00f6rst avg\u00f6ras… Kyrkomusikerna \u00e4r yrkesm\u00e4n och m\u00e5ste kunna bevaka sina speciella intressen full\u00f6digt. Garanti skapas s\u00e5 att detta kan ske.”<\/p>\n

<\/a>1970.<\/span><\/a><\/strong> Orgelspelarkurs anordnades p\u00e5 Framn\u00e4s folkh\u00f6gskola i samarbete med kyrkomusikernas samarbetskommitte. B\u00f6rjan till en m\u00e5ng\u00e5rig tradition som sedan f\u00f6rlades till Skellefte\u00e5.<\/p>\n

<\/a>1971.<\/span><\/a><\/strong> ”Betr\u00e4ffande representation i CS besl\u00f6t \u00e5rsm\u00f6tet uttala som sin best\u00e4mda mening att det alltid borde vara minst en representant fr\u00e5n Norrland, f\u00f6r att g\u00f6ra denna betydande lands\u00e4nda n\u00e5gon r\u00e4ttvisa.”<\/p>\n

1972<\/strong>. KMR:s ombudsm\u00f6te h\u00f6lls i Skellefte\u00e5. F\u00f6rsta g\u00e5ngen i f\u00f6rbundets 70-\u00e5riga tillvaro som m\u00f6tet f\u00f6rlagts till Norrland.<\/p>\n

1973.<\/strong> ”Varf\u00f6r inte f\u00f6rl\u00e4gga den statliga kantors- och organistkursen till Skellefte\u00e5, om Ume\u00e5 ej kan komma ifr\u00e5ga… Besl\u00f6ts s\u00e4nda skrivelse till Musikaliska Akademien.”<\/p>\n

1977.<\/strong> Val av representant till en av Biskopen tillsatt kommitte f\u00f6r kyrkomusikerrekrytering i Lule\u00e5 stift.<\/p>\n

<\/a>1983.<\/span><\/a><\/strong> \u00c5rsm\u00f6tet besl\u00f6t att arbeta f\u00f6r att f\u00e5 med en kyrkomusikerrepresentant fr\u00e5n Lule\u00e5 stift till kyrkom\u00f6tet.<\/p>\n

1984.<\/strong> Samarbete inleddes mellan kyrkomusikerf\u00f6reningen och utbildningssektionen i Lule\u00e5 stift vid fortbildning av kyrkomusiker.<\/p>\n

<\/a>1985.<\/span><\/a><\/strong> Erland Johnsson, avled. Skolkantor i F\u00e4llfors i 38 \u00e5r, aktiv i kyrkomusikerf\u00f6reningen som ordf\u00f6rande, kass\u00f6r, sekreterare och stiftsombud i olika perioder. .<\/p>\n

Musikkonsulent i stiftet som projekttj\u00e4nst. (Lennart Forsgren)<\/p>\n

<\/a>1986.<\/span><\/a><\/strong> SL\/KMR- konsulten Zaid Bjurek, informerade om kyrkomusikerutredningen ang\u00e5ende statlig eller kyrkokommunal reglering av tj\u00e4nsterna. Kyrkomusiker och kyrkor\u00e5dsledam\u00f6ter n\u00e4rvar vid m\u00f6tet p\u00e5 Stiftsg\u00e5rden i Skellefte\u00e5.<\/p>\n

Musikkonsulenttj\u00e4nst inr\u00e4ttas. (Gun Palmqvist)<\/p>\n

1987.<\/strong> Samarbete vid fortbildningsdagar f\u00f6reslogs med Musikh\u00f6gskolans kyrkomusikerlinje i Pite\u00e5. Vid en del \u00e5rsm\u00f6ten och styrelsesammantr\u00e4den har fr\u00e5gan om kyrkomusiker-representant i kyrkom\u00f6tet varit uppe. Man ans\u00e5g det angel\u00e4get att f\u00e5 med n\u00e5gon fr\u00e5n stiftet. Skrivelse skickades till alla partier om n\u00f6dv\u00e4ndigheten av en representant f\u00f6r musik. \u00d6rjan Andersson, organist i \u00d6jebyn, och invald i kyrkom\u00f6tet f\u00f6r Link\u00f6pings stift, var aktuellt namn. Beslutades sk\u00e4nka 1.000:-kr. till kyrkomusikerlinjen vid MH i Pite\u00e5 i samband med invigning av nya lokaler.<\/p>\n

<\/a>1988.<\/span><\/a><\/strong> P\u00e5minnelse till olika partier inf\u00f6r nominering till kyrkom\u00f6tet om en musikerrepresentant.<\/p>\n

Sommarens orgelspelarkurs blev ett ekonomiskt bakslag f\u00f6r f\u00f6reningen.<\/p>\n

Kyrkomusikerna fick eget skyddsombud, Agnar Bergkuist, Bygde\u00e5.<\/p>\n

Paragraf fr\u00e5n 1987 upph\u00e4vdes ang\u00e5ende prydande av kyrkomusikerlinjens lokaler vid MH i Pite\u00e5. Ist\u00e4llet best\u00e4lldes en k\u00f6rkomposition, till invigningen av lokaler i sept. 1988. Uno Sand\u00e9n, Link\u00f6ping, anf\u00f6rtroddes uppgiften att komponera.<\/p>\n

1989. <\/strong>Orgelspelarkursen i Skellefte\u00e5, som kyrkomusikerf\u00f6reningen ansvarat f\u00f6r alltsedan starten 1970, \u00f6vertogs administrativt av Kommitt\u00e9n f\u00f6r Kyrkans musik i Lule\u00e5 stift. Samma \u00e5r slutade Kalix fhsk. sina liknande orgelkurser och som p\u00e5g\u00e5tt fr\u00e5n 1976. KMF har kvar det ekonomiska ansvaret fram t. o. m 1990.<\/p>\n

<\/a>1990.<\/span><\/a><\/strong> KMR-ordf\u00f6randen Bo Svensson, bes\u00f6kte stiftet -Lycksele och Lule\u00e5- och informerade inf\u00f6r ”kommunaliseringen” av kyrkomusikertj\u00e4nsterna. C:a 100 tj\u00e4nster i stiftet omf\u00f6rhandlades av stiftsombudet Thore Andersson och bitr.s.omb. Agnar Bergkuist. Diskuterades orgelspelarkursen i Skellefte\u00e5. Besl\u00f6ts att i samarbete med musikkonsulenten administrera kursen. P\u00e5 grund av f\u00f6r f\u00e5 anm\u00e4lda kunde man dock inte genomf\u00f6ra n\u00e5gon kurs denna sommar men satsar p\u00e5 nytt sommaren -91.<\/p>\n

1991.<\/strong> Orgelspelarkurs i Skellefte\u00e5 med 10 deltagare. I Skyddsombud saknas f\u00f6r kyrkomusikerna i stiftet sedan Agnar Bergkuist avg\u00e5tt p\u00e5 grund av f\u00f6rtida pensionering.<\/p>\n

<\/a>1992.<\/span><\/a><\/strong> Orgelspelarkurs i Skellefte\u00e5 med nr 21. Till detta kommer den f\u00f6rsta kursen som var f\u00f6rlagd till Framn\u00e4s fhsk. i \u00d6jebyn. M\u00e5nga l\u00e4rare, en del ”fler\u00e5riga”, har varit engagerade i utbildning av olika kategorier orgelspelare. Till st\u00f6rsta delen ungdomar i som delvis g\u00e5tt vidare till att bli kyrkomusiker.<\/p>\n

1993.<\/strong> ”Stiftet” ansvarar helt f\u00f6r orgelspelarkurserna fr.o.m. detta \u00e5r och satsar p\u00e5 10-veckorsutbildning.<\/p>\n

Stifts- och skyddsombudsfr\u00e5gan \u00e5terkom vid sammantr\u00e4den och \u00e5rsm\u00f6te. En studieresa planerades till Finland under h\u00f6sten men fick inst\u00e4llas p\u00e5 grund av f\u00f6r f\u00e5 anm\u00e4lda. Synpunkter om kyrkomusikerutbildningar inl\u00e4mnades till Centralstyrelsen.<\/p>\n

<\/a>1994.<\/span><\/a><\/strong> Samarbete med Musikh\u00f6gskolan i Pite\u00e5 vid en f\u00f6rel\u00e4sningsserie om kyrkomusik och samarbete pr\u00e4ster\/kyrkomusiker.<\/p>\n

Skrivelse till utbildningsansvariga p\u00e5 stiftsniv\u00e5 ang\u00e5ende orgelspelarkurser och fortbildningar.<\/p>\n

1996. <\/strong>Vid Nordiska kyrkomusikersymposiet i G\u00f6teborg deltog 24 medlemmar fr\u00e5n Lule\u00e5 stift. Som uppmuntran f\u00f6r det visade intresset l\u00e4mnade KMF resebidrag till dessa. Bidrag l\u00e4mnades \u00e4ven till Sv. kyrkans utbildningsn\u00e4mnd f\u00f6r rekryteringskampanj f\u00f6r nya kyrkomusiker.<\/p>\n

1998.<\/strong> Vid remissvar ang\u00e5ende f\u00f6rslag till ny kyrkoordning framh\u00f6lls bl.a. vikten av en kyrkomusikerrepresentant i domkapitlet f\u00f6r att bist\u00e5 domkyrkoorganisten eftersom denne inte \u00e4r ord. ledamot i domkapitlet.<\/p>\n

<\/a>1999.<\/span><\/a><\/strong> Vid \u00e5rsm\u00f6te i Skellefte\u00e5 uppm\u00e4rksammas f\u00f6reningens 80-\u00e5riga tillvaro.<\/p>\n

<\/a>2000.<\/span><\/a><\/strong> Kyrkan blev fri fr\u00e5n staten. Kyrkoordningen, som ers\u00e4tter den tidigare kyrkolagen, nonchalerade p\u00e5 ett obegripligt s\u00e4tt kyrkomusiken.<\/p>\n

<\/a>2001.<\/span><\/a><\/strong> \u00c5rsm\u00f6te i Pite\u00e5. Suzukimetoden presenterades. Kurs p\u00e5 Musikh\u00f6gskolan med Gunilla R\u00f6nnb\u00e4ck och Lars Hagstr\u00f6m. Sedan dess p\u00e5g\u00e5r undervisning i flera f\u00f6rsamlingar.<\/p>\n

2002.<\/strong> \u00c5rsm\u00f6te i Pite\u00e5. ”Personlig och artistisk utveckling genom mental tr\u00e4ning”. Kjell Fag\u00e9us och Lars-Gunnar Solin f\u00f6rel\u00e4ste.<\/p>\n

<\/a>2003.<\/span><\/a><\/strong> \u00c5rsm\u00f6te \u00e5terigen i Pite\u00e5. Rekrytering av kyrkomusiker diskuterades med anledning av bristen p\u00e5 kyrkomusikerstudenter. Orgelelever fick gratis undervisning av skolans l\u00e4rare. NORD-orgel presenterades och b\u00f6rjade ta form. Projektet genomf\u00f6rdes under h\u00f6sten.<\/p>\n

<\/a>2004<\/span><\/a>. <\/strong>Kyrkomusikerf\u00f6reningen fyller 85 \u00e5r. Vi f\u00e5r en ny kontraktsindelning. Rekryteringesprojektet ”Nordorgel – mot framtiden” genomf\u00f6r en orgelhelg i november.<\/p>\n

2006.<\/strong> Efter 10 \u00e5r som ordf\u00f6rande f\u00f6r f\u00f6reningen l\u00e4mnade Ursula Gr\u00f6nlund \u00f6ver till Mikael Hellgren, organist i Arvidsjaur. Rekryteringsprojektet fortsatte med en orgelhelg i november samt inspirationsdag ”Orgelskoj”.<\/p>\n

2018.<\/strong> Mikael Hellgren l\u00e4mnade under \u00e5rsm\u00f6tet \u00f6ver ordf\u00f6randeskapet till Peter Larsson.<\/p>\n

<\/a>2019.<\/span><\/a><\/strong> Lule\u00e5 stifts kyrkomusikerf\u00f6rening 100 \u00e5r, 10-11 mars 2019. Firandet b\u00f6rjade redan p\u00e5 s\u00f6ndagen med m\u00e4ssa i \u00d6jebykyrka d\u00e4r biskop \u00c5sa medverkade samt \u00d6jebyns kyrkok\u00f6r underledning av Lars Nilsson.<\/p>\n

Sedan f\u00f6ljde middag p\u00e5 Framn\u00e4s folkh\u00f6gskola d\u00e4r ordf\u00f6rande Peter Larsson fick gl\u00e4djen att v\u00e4lkomna tv\u00e5 nya hedersledam\u00f6ter, Stig Lundmark och Stefan Normark, f\u00f6r deras tidigare engagemang i fackligt arbete som stiftsombud f\u00f6r norra och s\u00f6dra delen av stiftet. Sist men inte minst hade vi det \u00e5rliga \u00e5rsm\u00f6tet d\u00e4r n\u00e5gra nya styrelsemedlemmar och kontraktsombud valdes in.<\/p>\n

\n

Genom \u00e5ren har fr\u00e5gor dryftats om bl.a.:<\/p>\n