07 september 2020

Mentorskap ger starkare yrkesroll

Sida_1_KMR_9

I Stockholms stift har tre kyrkomusiker i början av sin karriär haft tillgång till en mentor under ett helt läsår. En av adepterna är Tove Åhrman. Hon tycker att hon har fått hjälp att hitta och utforma sin yrkesroll genom de regelbundna mentorsamtalen med Kerstin Börjeson.
– Jag har fått en bättre förståelse för helheten i yrket och en större insikt i de aspekter av yrket som inte lärdes ut under musikutbildningen, säger hon.
Nummer 9/2020 av KMT tar upp olika aspekter av mentorskap som ett sätt att växa in i kyrkomusikeryrket. Mentorskap ska inte förväxlas med handledning. I en mentor/adept-relation är det adepten som väljer vilka frågor som hen vill diskutera med mentorn, som handplockas för att matcha behoven.
Anna Phil Lindén som leder mentorskapsprogrammet för kyrkomusiker i Stockholms stift talar om kollegiala samtal i ögonhöjd.
Fokus för Tove Åhrman har varit körlivet med uppsjungningar, planering för större verk samt regler och ansvarsfördelning i kören. Men även andra behov och frågeställningar har kommit upp, bland annat budget, schemafrågor och nätverksarbete.

En variant på mentorskap är fadderskap. Joakim Olsson Kruse hör till en grupp kyrkomusikerstudenter som under utbildningen vid Musikhögskolan i Göteborg hade en kyrkomusikerfadder i en och samma församling under hela den fyra år långa utbildningstiden. Nu, 22 år efter examen, har han intervjuat ett annat fadderpar – Lars Åberg och Inger Knecht. Han har även intervjuat initiativtagaren till fadderprogrammet, Peder Larsson. Utifrån dessa samtal funderar han i en artikel på hur viktigt det är att bygga broar mellan utbildning och yrkesliv.

07 augusti 2020

Psalmerna är en tidsspegel

KMT_Nr_7-8_2020-1

Våra psalmer lever inte i ett vakuum. Tvärtom är de starkt påverkade av den rådande världsbilden och strömningarna i samhället. Om detta skriver Henrik Tobin i en längre essä.
Genom historien är det främst två huvudperspektiv som präglar psalmernas texter – och tolkning av dem: det realistiska och det nominalistiska. Tvärtom vad man kan tro så är det realistiska perspektivet förknippat med förmodernitet och kyrkans auktoritet och dominans, medan det nominalistiska perspektivet hör ihop med vetenskapens framväxt och klyvningen av tro och vetenskap. I det senare är det individen eller gruppen som definierar vad som döljer sig bakom orden. Essän kräver lite fokus. Den är både skarp och vetenskaplig.

Det blev ett nej till utökat tillträde för facken. I praktiken så innebär det att KMR inte kommer att kunna besöka arbetsplatser där det inte finns medlemmar som är anslutna till förbundet. Förbundsordförande Nils-Gunnar Karlson menar att det kan försvåra arbetsmiljöarbetet i kyrkan eftersom det finns många små arbetsplatser där anställda har ”hakar på varandra”.
I tidningen reder vi ut vad riksdagen har beslutat om i frågan och vad som gäller.

Nu har också kommittén som ska arbeta fram ett förslag till kompletteringar av kyrkohandboken kommit igång. För att bredda musiken i handboken ska de ta fram förslag på jazz- och folkmusik, samisk musik och musik från systerkyrkor i andra länder. Arbetet försvåras dock på grund av coronapandemin och hittills har man mest träffats i digitala konferensverktyg.

15 juni 2020

NKS2020 blir NKS2021

Det nordiska kyrkomusiksymposiet som i år skulle ägt rum 10-13 september kommer att flyttas till 26-29 augusti 2021. Platsen blir densamma; Helsingfors.

Just nu är anmälan stängd men man planerar att öppna igen den 1 augusti.

04 juni 2020

Det svenska ”orgelundret”

kmt2006

Välkommen till ett temanummer om svenska orglar i världsklass. Till att börja med har vi de unika orglarna från 1700-talet och början från sekelskiftet 1700/1800. Få länder har så många bevarade orglar från den här tiden som Sverige. Därför finns det också ett stort internationellt intresse för dem.

1700-talsorglarna är tillverkade med omsorgsfulla hantverksmetoder och har en klangkvalitet som går utöver det vanliga. Från mitten av 1990-talet har forskare från Göteborg Organ Art Center och Riksantikvarieämbetet noga inventerat 1700-talsorglarna i Sverige. Data om orglarna har under flera år funnits tillgängliga för forskare.

Sedan början av året presenterar Göteborg internationella orgelakademi också skatten av 1700-talsorgler för en bredare publik. Av 20 stycken inventerade orglar har man valt ut de 10 intressantaste som visas upp i filmer på webben. Här finns ”walk-trough-filmer”, improvisationer och intervjuer med människor som har en stark relation med orglarna.

Byggandet av Göteborgs konserthusorgel har nu hunnit halvvägs. I sommar fortsätter installationen av orgelns 8 000 pipor. Nästa sommar finjusteras piporna för att uppnå maximal tonstyrka och klangfärg. Orgeln byggs på orgelverkstaden Rieger Orgelbau i Österrike. KMT har intervjuat Hans Davidsson, projektledare, orgelprofessor och organist i Älvsborgs församling, och vi rapporterar från bygget.

Vi har också besökt Acusticum i Piteå som har en av världens modernaste orglar. ”Orgel Acusticum” har en Bachorgel som kärna med barockregister och franska register. Men orgeln är också utrustad med avancerad digital teknik, vilket bland annat gör det möjligt att fjärrspela på orgeln från olika platser runt om i världen och skapa helt nya klangbilder.

18 maj 2020

Kreativiteten flödar i coronatider

KMT2005

Få hade kunnat förutse hur mycket coronapandemin skulle påverka vårt samhälle. På bara några veckor fick kyrkomusikerna tänka om och hitta nya sätt att nå kyrkobesökare med musik och hålla igång körverksamheten.

I nummer 5 av KMT har vi gjort ett svep för att lyfta fram hur kyrkomusiker funnit lösningar på den social distanseringen på olika håll i landet. Vi har pratat med kyrkomusiker som har flyttat ut sina körrepetitioner på nätet eller utomhus. Andra har fått en ny och närmare relation till kyrkobesökarna genom öppna kyrkor där organisten spelar under några timmar för den som vill ”droppa in” och lyssna.

Många har också fått tid till att lära sig musikprogram i datorn, komponera egen musik, ta itu med liggande administration eller utveckla sin kompetens inom andra områden.

En sårbar grupp inom kyrkomusiken är frilansmusikerna. För att stötta dessa har Gothenburg Organ Art Center tillsammans med Älvsborgs församling gjort en serie med karantänkonserter.

Om detta och mycket mer kan du läsa. Hoppas att du kan finna någon inspiration från dina kollegor runt om i Sverige.

 

30 mars 2020

Hög tid att lyfta kvinnliga tonsättare

kmt2004

Hur står det till med musikrepertoaren i er församling? I en tid när ungefär varannan minister är kvinna så är fortfarande över 93 procent av musiken som spelas på svenska konserthusscener skriven av män. När det gäller kyrkomusik finns inga tillförlitliga mätningar. Men det skulle inte förvåna om de siffror som Kvast (Kvinnlig Ansamling av Svenska Tonsättare) har tagit fram för konserthusen även speglar kyrkomusikrepertoaren i Sverige.

I KMT nummer 4/2020 står de kvinnliga tonsättarna av kyrkomusik i fokus. Musikhistorikern Wolfgang Undorf skriver om undanträngning av kvinnliga kompositörer, utbildningstraditioner som gynnat män och omedvetenhet om kyrkomusikens genusfrågor. Men han ger också tips på var och hur man kan hitta den äldre kvinnliga kyrkomusiken. Wolfgang är också en av koristerna i Gustaf Vasa kyrkokör där han tillsmannans med körledaren Lars Fredén arbetat för att räta till musikrepertoaren.

Vi intervjuar också kompositören och kyrkomusikern Maria Löfberg som efterlyser fler beställningar av ny kyrkomusik, vilket har visat sig vara ett bra sätt att jämna ut repertoaren. Slutligen möter vi kyrkomusikerna Unni Eriksdotter och Katarina Rudérus från Ösmo-Torsö församling. De kommer att göra 2021 till ett år där kvinnligt komponerande uppmärksammas, men även kvinnliga rättigheter och kvinnlig kreativitet i största allmänhet. Det sker i samband med hundraårsjubileet av genomförandet av kvinnlig rösträtt.

annonser:

Bannerannons