29 mars 2021

Första kvinnan som skriver för orgel och symfoniorkester

Gabriella Gullin är den enda kvinnan i Sverige som skrivit en konsert för orgel och symfoniorkester.  Concerto San Michele uruppförs den 16 oktober i Ukraina med Donetsk Symfoniorkester och konsertorganisten Tetyana Gamar under ledning av den prisbelönte dirigenten Vladimir Zavodilenko. KMT har pratat med kompositören.

Gabriella Gullin är en av få kvinnor som är invald i Föreningen Svenska Tonsättare. Hon tror att ojämlikheten mellan könen beror på starka kulturella värderingar som sitter djupare än många tror. Foto: Elinor Edvall

Gabriella Gullin är en av få kvinnor som är invald i Föreningen Svenska Tonsättare. Hon tror att ojämlikheten mellan könen beror på starka kulturella värderingar som sitter djupare än många tror. Foto: Elinor Edvall

Vad kommer titeln ”Concerto San Michele” från?
– Den syftar till Drottning Victorias livmedikus Axels Munthes livsverk Villa San Michele på ön Capri i Italien, som han byggde som ett hem för själen. Idag tar man emot stipendiater för arbetsperioder – och då jag har varit där flera gånger har jag blivit oerhört inspirerad och skrivit stora delar av orgelkonserten där.
Dr. Munthes motto ”Själen behöver mer utrymme än kroppen” är ett slags konsertens undertitel, en konsert som handlar just om själens överlevnad i en svår och hotfull omvärld. Det är ett 30 minuter långt genomkomponerat verk, men man kan ändå grovt sett dela upp det i tre delar.

Berätta mer om verket.
– I den första delen symboliserar orkestern omvärlden – och orgeln talar för själen. Det är ett Allegro Lugubre med bara snabba 16-delsrörelser i orgeln. Man kastas mellan både ångest och livsnerv.

Den andra delen börjar med ett Larghetto Doloroso och den djupa sorgen över det existentiella vara. Men själen försöker sig också på andra förhållningssätt, bland annat inspirerad av all fågelsång på San Michele, som här får kämpa för att bli hörd.

Den tredje och avslutande delen talar för en förändring som är möjlig först när själen ges rum att andas fritt.

Är det ett vanligt sinnestillstånd tror du?
– Jag tror att många kan känna igen sig i denna obehagliga konflikt, den risk att få sin egen integritet fullständigt kvävd som själen befinner sig i – oavsett om det gäller krig eller annektering av främmande makt – som till exempel i Ukraina – eller om det rör sig om ett alltmer okänsligt, egoistiskt, teknologiskt och uppstressat samhälle. I båda fallen handlar det om en kommunikation från själens grund, där klangbotten för den inre människan inte längre respekteras.

Gabriellas verk uttrycker en själslig konflikt. Hon har inspirerats av kontrasterna i Capris dramatiska landskap. Foto: Eduardo Skinner

Gabriellas verk uttrycker en själslig konflikt. Hon har inspirerats av kontrasterna i Capris dramatiska landskap. Foto: Eduardo Skinner

Berätta om orkestersammansättningen.

– Konserten är 30 minuter lång och skriven för symfoniorkester. Förutom orgel och stråksektionen deltar alltså både trä- och bleckblåssektioner, samt pukor, stor gong och celesta.

Fortfarande är andelen kvinnor som skriver längre stycken för stora orkestrar försvinnande liten. Vad beror det på?
– Det är ingen enkel fråga, och jag tror det finns flera skäl. För det första lever vi fortfarande i en mansdominerad kultur – och tonsättarbranschen är inget undantag, tvärtom. Så en del handlar om gamla traditionella kulturella värderingar och att kvinnor inte ges chans eller tillfälle till beställningar och framföranden. Kvinnor har generellt en brantare backe att bestiga för att bli tagna på allvar.

– Sen kräver tillkomsten av stora verk möjlighet att arbeta mycket fokuserat under en längre tid. Kvinnor har traditionellt inte tillerkänts den möjligheten (läs t.ex. Virginia Wolf ”Ett eget rum”), utan förväntas, och tar gärna fortfarande på sig, att ha många bollar i luften. Neuronnäten i hjärnan förstörs när man multi-taskar, och givetvis har män ett försprång till att vara djupt kreativa. De har traditionellt makten att säga ”stör mig inte, jag arbetar”, och de kräver en fullständig respekt för detta.

Vad har stress för inverkan på komponerandet?
Man läker synapserna genom att vara koncentrerad på en sak i taget. Jag tror att en grundförutsättning för kreativitet är en frisk hjärna med ett öppet hjärta och en själ som ges tid att bottna – allt oförstört av stress. Det är först då det möjligt att nå den mentala nivå som krävs för att komponera.

Hur ser könsfördelningen ut i Föreningen Svenska Tonsättare, FST?
– Av oss 389 tonsättare som är invalda i FST är fortfarande bara 21 procent kvinnor. FST startade ett jämställdhetsarbete efter #metoo, bland annat genom att lägga ut en direktlänk på hemsidan dit vi uppmanas rapportera olika typer av kränkande behandling.  Det behövs för att FST ska kunna göra olika typer av insatser. Föreningen har också via enkät ställt frågan om vi kvinnor har funderat på att sluta som tonsättare på grund av kränkande bemötande i branschen, och jag är givetvis inte den enda som har svarat ja

Gabriella och altviolinsten Dinu Serfezi från Rumänien uruppför ett av Gabriellas verk.

Gabriella och altviolinsten Dinu Serfezi från Rumänien uruppför ett av Gabriellas verk.

Vad är det som driver dig?
– För mig är komponerandet ett kall – och på den grunden finns det inga andra skäl än att jag får inspirationen och har fallenheten. Jag är själv annars inte viktig, min uppgift är att hålla mig själv ur vägen i komponerandet, och att inneha så mycket kunskap som möjligt. När egot försvinner får musiken möjlighet att strömma fram någon annanstans ifrån, och kan ges form i den yttre – ibland komplicerade – struktur som behövs.

Hur går det till rent konkret att skriva verket?
– Jag sitter vid pianot med papper och med blyertspenna. Senare i processen försöker jag samarbeta med tekniken – i det här fallet notprogrammet Sibelius. På 2000-talet godtar varken musiker, sångare eller förlag handskrivna noter. Det finns givetvis en del fördelar, som att det är lätt att klippa och klistra. Man kan också lyssna på det man har skrivit – med ett ljud som idag börjar likna instrumenten. Dock inte orgeln – den har inte ens en 16-fot i pedalen, och man kan inte ändra vare sig klangen eller olika manualer! Framförandet är förstås också extremt fyrkantigt.

Finns det några nackdelar med att använda ett datorprogram?
– Faran ligger nog i om man frestas att förlita sig på tekniken så pass att man överlåter ljudet och flödet till programmet istället för att lita på sin egen inre röst och visshet.
Men det händer ofta att jag saknar att sitta med riktigt, svart bläck och skriva på ett riktigt, gulvitt partiturpapper – bara det var en konst i sig, en process i skrivandet, och man kunde dessutom få notsidorna att se ut som musiken man skrivit, vilket inte går med en dator!

Vad har du för andra projekt på gång just nu?
– Jag samarbetar med Ashk Dahlén, docent i iranska språk, kring sufismen och mystiken. Programmet baserar sig på den medeltida poeten Jalal al-din Rumis poesi. Vi kommer att recitera på persiska och på svenska. Det blir pianomusik av Bach samt traditionell islamsk musik på duduk som är ett slags kusin till oboen. Musiken interfolierar läsningarna.  Det är ett program som, förutom värdet i sin egen skönhet, är tänkt att överbrygga de kulturella spänningar som vuxit mellan islam och resten av världen. Vi väntar på att coronaviruset tillåter oss att framföra det. Sen har jag förstås också några projekt i huvudet på lut för framtiden…

Hur påverkar coronapandemin ditt arbete som kompositör?
– Det har blivit tvärstopp i branschen. Man törs inte göra beställningar, vilket är lite lustigt eftersom det är nu när annan verksamhet är inställd som man borde ha råd att beställa och satsa på framtiden. Ersättningarna från Stim har också minskat eftersom nästan alla konserter har upphört. Som alla andra i min situation söker jag statens krisstipendier genom Konstnärsnämnden för att klara mig. Jag fick krisstipendium nummer 2 i december. I april meddelas vilka som har tilldelats krisstipendium nummer 3.

Lars Bergström/Gabriella Gullin

 

Fakta

Gabriella Gullin är tidigare organist med bland annat cirka 26 års verksamhet i S:ta Clara Kyrka i Stockholms Domkyrkoförsamling. Med sina över 30 år som tonsättare har hon en bredd som sträcker sig från verk för kör till solosånger, orgelverk, kammarmusik och verk för orkester. Verken har genererat många beställningsarbeten och framföranden både internationellt och i Sverige.

– Nosag Records har spelat in två CD-skivor dedikerade helt till hennes verk: Requiem per l’uomo innocente (nosag CD 2078) samt For Those Borne in Mind (nosag CD 086) med hennes orgelverk.
– Gabriella är den tonsättare som representerar 90-talets körmusik i projektet #svenskkörmusik, som är ett samarbete mellan Gehrmans Musikförlag och Mikaeli Kammarkör (finns bland annat på Youtube).

– Hon är invald medlem i FST (Föreningen Svenska Tonsättare) sedan år 2000.

Concerto San Michele är det första originalverket för orgel och symfoniorkester i Sverige som skrivits av en kvinna. Av de cirka 36 konserter för orgel och orkester som finns i Svensk Musiks register är bara sju för orgel och stor orkester. Många känner till Elfrida Andrées Orgelsymfoni nr. 2 i Ess-dur för orgel och mässingblåsorkester som är hennes arrangemang av den egna violinsonaten.

 

annonser:

[Kyrkomusik.se]

Bus academy

Djurö

[Immanuelskyrkan]

Bannerannons