Det nordiska kyrkomusiksymposiet som i år skulle ägt rum 10-13 september kommer att flyttas till 26-29 augusti 2021. Platsen blir densamma; Helsingfors.

Just nu är anmälan stängd men man planerar att öppna igen den 1 augusti.

Välkommen till ett temanummer om svenska orglar i världsklass. Till att börja med har vi de unika orglarna från 1700-talet och början från sekelskiftet 1700/1800. Få länder har så många bevarade orglar från den här tiden som Sverige. Därför finns det också ett stort internationellt intresse för dem.

1700-talsorglarna är tillverkade med omsorgsfulla hantverksmetoder och har en klangkvalitet som går utöver det vanliga. Från mitten av 1990-talet har forskare från Göteborg Organ Art Center och Riksantikvarieämbetet noga inventerat 1700-talsorglarna i Sverige. Data om orglarna har under flera år funnits tillgängliga för forskare.

Sedan början av året presenterar Göteborg internationella orgelakademi också skatten av 1700-talsorgler för en bredare publik. Av 20 stycken inventerade orglar har man valt ut de 10 intressantaste som visas upp i filmer på webben. Här finns ”walk-trough-filmer”, improvisationer och intervjuer med människor som har en stark relation med orglarna.

Byggandet av Göteborgs konserthusorgel har nu hunnit halvvägs. I sommar fortsätter installationen av orgelns 8 000 pipor. Nästa sommar finjusteras piporna för att uppnå maximal tonstyrka och klangfärg. Orgeln byggs på orgelverkstaden Rieger Orgelbau i Österrike. KMT har intervjuat Hans Davidsson, projektledare, orgelprofessor och organist i Älvsborgs församling, och vi rapporterar från bygget.

Vi har också besökt Acusticum i Piteå som har en av världens modernaste orglar. ”Orgel Acusticum” har en Bachorgel som kärna med barockregister och franska register. Men orgeln är också utrustad med avancerad digital teknik, vilket bland annat gör det möjligt att fjärrspela på orgeln från olika platser runt om i världen och skapa helt nya klangbilder.

Få hade kunnat förutse hur mycket coronapandemin skulle påverka vårt samhälle. På bara några veckor fick kyrkomusikerna tänka om och hitta nya sätt att nå kyrkobesökare med musik och hålla igång körverksamheten.

I nummer 5 av KMT har vi gjort ett svep för att lyfta fram hur kyrkomusiker funnit lösningar på den social distanseringen på olika håll i landet. Vi har pratat med kyrkomusiker som har flyttat ut sina körrepetitioner på nätet eller utomhus. Andra har fått en ny och närmare relation till kyrkobesökarna genom öppna kyrkor där organisten spelar under några timmar för den som vill ”droppa in” och lyssna.

Många har också fått tid till att lära sig musikprogram i datorn, komponera egen musik, ta itu med liggande administration eller utveckla sin kompetens inom andra områden.

En sårbar grupp inom kyrkomusiken är frilansmusikerna. För att stötta dessa har Gothenburg Organ Art Center tillsammans med Älvsborgs församling gjort en serie med karantänkonserter.

Om detta och mycket mer kan du läsa. Hoppas att du kan finna någon inspiration från dina kollegor runt om i Sverige.

Hur står det till med musikrepertoaren i er församling? I en tid när ungefär varannan minister är kvinna så är fortfarande över 93 procent av musiken som spelas på svenska konserthusscener skriven av män. När det gäller kyrkomusik finns inga tillförlitliga mätningar. Men det skulle inte förvåna om de siffror som Kvast (Kvinnlig Ansamling av Svenska Tonsättare) har tagit fram för konserthusen även speglar kyrkomusikrepertoaren i Sverige.

I KMT nummer 4/2020 står de kvinnliga tonsättarna av kyrkomusik i fokus. Musikhistorikern Wolfgang Undorf skriver om undanträngning av kvinnliga kompositörer, utbildningstraditioner som gynnat män och omedvetenhet om kyrkomusikens genusfrågor. Men han ger också tips på var och hur man kan hitta den äldre kvinnliga kyrkomusiken. Wolfgang är också en av koristerna i Gustaf Vasa kyrkokör där han tillsmannans med körledaren Lars Fredén arbetat för att räta till musikrepertoaren.

Vi intervjuar också kompositören och kyrkomusikern Maria Löfberg som efterlyser fler beställningar av ny kyrkomusik, vilket har visat sig vara ett bra sätt att jämna ut repertoaren. Slutligen möter vi kyrkomusikerna Unni Eriksdotter och Katarina Rudérus från Ösmo-Torsö församling. De kommer att göra 2021 till ett år där kvinnligt komponerande uppmärksammas, men även kvinnliga rättigheter och kvinnlig kreativitet i största allmänhet. Det sker i samband med hundraårsjubileet av genomförandet av kvinnlig rösträtt.

Temat i KMT nummer 3/2020 är ”Våra psalmer”. I samband med att en ny psalmbokskommitté har inlett sitt arbete så passar KMT på att intervjua Per Olof Nisser som var huvudsekreterare i 1969 års psalmkommitté. Han berättar bland annat om de samhällsförändringar som drev fram vår nuvarande psalmbok, 1986 års psalmbok, och stötestenarna i kommitténs arbete.

Per Olof Nisser gav också nyligen ut ”Psalmernas väg” i fyra band tillsammans med medförfattarna Inger Selander och Hans Bernskiöld. Verket var en spinn-off-effekt av psalmkommitténs arbete, berättar han. Det beskriver psalmernas historiska kontext, möjliga tolkningar och musikaliska influenser. Många har lovordat det verket som sägs vara oumbärligt för både präster och kyrkomusiker. Slutligen ger Per Olof några tips till dem som ska arbeta med en förnyelse av den befintliga psalmboken.

KMT besöker också ett psalmboksmuseum i Värmland. Maria Lagerman har samlat på sig 1 600 psalmböcker från Svenska Kyrkan och Sveriges olika frikyrkor. Under ett besök berättar hon gärna om böckernas historia. Tidningen innehåller också tips från kyrkomusiker runt om i landet som uppmärksammar vår psalmskatt genom olika grepp – något för den verksamme kyrkomusikern att hämta inspiration från.

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Skao, har nu gett sitt motbud till facket. Löneutrymmet är begränsat, säger man, och det ska följa industriavtalets märke.

Har vi rätt adress och kontaktuppgifter till dig?

Om du är medlem: se till att meddela oss eventuella förändringar inför Matrikel 2020 senast 15 mars!

Maila till: register@kmr.se eller använd formuläret här på hemsidan.