Kyrkans körverksamhet på bästa sändningstid

Svenska kyrkans körverksamhet har blivit uppmärksammad på bästa sändningstid i SVT. Det handlar om succéserien ”Den tunna blå linjen”.  I serien sjunger en av huvudpersonerna, polisen Sara, i kyrkokör på sin fritid.
I en lång artikel i Kyrkans tidning nummer 11 intervjuas Christian Schultze – kyrkomusiker i S:t Johannes kyrka i Malmö där serien utspelar sig – om hur kören har blivit en ingång i församlingslivet för många människor. Han menar att körsång inte bara handlar om gudstjänst. Lika mycket handlar det om kyrkans övriga tre grundpelare:  diakoni, mission undervisning.

Skådespelaren Amanda Jansson har blivit känd som Sara i filmserien Tunna blå linjen. På fritiden sjunger Sara i en kyrkokör. Foto: SVT

I filmen den tunna blå linjen skildras polisarbetet i Malmö på ett ovanligt realistiskt sätt. Man får följa ingripanden mot narkotika och terrorism, våld i nära relationer, ungdomsbrottslighet, hur polisen skingrar demonstrationer och så vidare.

En av poliserna är Sara. På sin fritid sjunger hon i kör. Som för så många andra är kören inkörsporten till församlingslivet för Sara.
– Förr var ofta den som gick med i kören en rutinerad kyrkobesökare. Så är inte idag. Ofta går man med i en kyrkokör för att man vill sjunga och uppleva gemenskap. En del korister har inte varit i kyrkan sedan konfirmationen, säger Christian Schulze till Kyrkans tidnings reporter.

För Sara fortsätter engagemanget i kyrkan med att servera soppa i kyrkans frivilligverksamhet. Christian ser detta som en ganska vanlig utveckling bland körsångare. Många körsångare utvecklar engagemanget i kyrkan efter att de börjat i en kör. Först kokar man kaffe, efter en tid blir man kyrk- eller gudstjänstvärd och en dag kanske man tar plats i kyrkorådet.

För Sara blir kyrkokören inkörsporten till ett större engagemang i församlingslivet. Foto: SVT

För Kyrkans tidnings reporter berättar Christian att körledarkapet för honom är en mycket större uppgift än att bara utveckla koristernas musikaliska färdigheter. Det handlar lika mycket att förmedla kunskaper om Jesu liv och kyrkoåret. Därför är han noga med att tala om och förklara sångtexterna för koristerna. Han tycker att det är en förutsättning för att sången ska nå fram till kyrkobesökarna och bli trovärdig.

Christian vill alltså ge kyrkomusikeryrket en vidare definition.
– Det borde vara lika självklart för kyrkomusiker som för präster att få åka på fortbildning i teologi, pedagogik och psykologi. Jag tycker också att präster och diakoner oftare skulle vara närvarande under körrepetitionerna.

Han nämner ett exempel där en präst som han arbetade med också var sångare i kören. Vid flera tillfällen berättade prästen om vad nästa predikan skulle handla om och delade ut lappar till alla i kören. På lapparna skulle man skriva ner vad man kom att tänka på för att prästen skulle få uppslag till sin predikan.

I sitt körledarskap jobbar Christian Schulze utifrån en trestegsmodell: Att bli sedd; att bli berörd och att bli engagerad.
Första lärdomen fick han som nybliven kyrkomusiker i Linköping. Efter tredje repetitionen kom en kvinna fram till honom och sa att ingen i kören pratade med henne. Då förstod Christian att körledarskapet handlade om så mycket mer än att bara dirigera.

Nästa steg – att bli berörd – handlar om att skapa en atmosfär i gruppen där körmedlemmarna vågar öppna sig mot musiken och den helige anden. Det öppnar sedan för engagemanget; man vill prata om körmedlemskapet med andra och kan tänka sig att gå med i någon av kyrkans frivilligverksamheter.