Så ser kyrkopolitikerna på kyrkomusiken
Kyrkovalet närmar sig. KMT har skickat ut en enkät till nomineringsgrupperna på nationell nivå för att få svar på hur de ser på resurserna och prioriteringarna i musikverksamheten och på kyrkomusikerns roll. I många frågor finns en bred samsyn, men det finns också en del svar som sticker ut och några av svaren är mer precisa än andra. Enkäten skickades ut i mitten av augusti.
Hälften av nomineringsgrupperna svarade.
I kyrkovalet deltar totalt cirka 600 nomineringsgrupper med nästan 27 000 unika personer som kandiderar. Nomineringsgrupperna till kyrkomötet är 15 stycken. Foto: Magnus Aronson/IKON
1) För många är kyrkomusiken en väg in i församlingslivet. Det kan vara som konsertbesökare eller körmedlem. Hur vill din nomineringsgrupp skapa goda förutsättningar för kyrkans musikverksamhet?
- Borgligt Alternativ (BA): Kyrkomusiken ska prioriteras, även när församlingarna tvingas skära ner. Kyrkomusikens roll och betydelse bör förtydligas i kyrkoordningen och i församlingsinstruktionerna.
Frisinnade liberaler i Svenska kyrkan (FiSK): Ge goda ekonomiska förutsättningar genom budget och kollekt.
Socialdemokraterna (S): Musikverksamheten ska vara bred, öppen och tillgänglig med ett brett utbud av musik. Man ska kunna delta aktivt i körer och band, men även utan motprestation få njuta av en konsertupplevelse.
Frimodig kyrka: Frågan hör hemma inom församling och stift. Rimliga medel till kyrkomusiken ska avsättas. Samarbeta kyrkosångsförbunden.
SD: Synliggör kyrkomusiken och det kyrkomusikaliska arvet. Informera barn och ungdomar om olika utbildningsvägar inom kyrkomusiken. Erbjud attraktiva och kvalitativa utbildningar och arbetsplatser.
C: Kyrkomusiken är en viktig del av det svenska kulturarvet som ska vårdas och utvecklas.
2) Dagens barn och unga är framtidens församlingsmedlemmar och kyrkobesökare. Hur vill din nomineringsgrupp använda kyrkomusiken för att få unga att intressera sig för musik och delta i kyrkans musikverksamhet och församlingsliv?
- BA: Synliggör hur kyrkomusiken kan vara en väg in i församlingslivet och lyft fram de som arbetar tillsammans med barn och unga.
FiSK: Visa glädjen i det gemensamma musicerandet. Musikverksamheten är viktig för att förhindra aktiviteter som leder åt fel håll.
S: Integrera musiken med övrig församlingsverksamhet. Se till att kyrkomusiker samarbetar med pedagoger och ungdomsledare. Det är viktigt att hitta rätt språk och rätt aktiviteter för att engagera unga.
KD: Tillsätt tillräckliga resurser för barn- och ungdomskörer och annan musikverksamhet. Men vilka satsningar som ska göras ska beslutas lokalt.
Frimodig kyrka: Prioritera frivillig och kostnadsfri musikundervisning. Undervisa barn- och ungdomskörer på ett sådant sätt att de blir en naturlig del i gudstjänstlivet
SD: Satsa på musikskoleverksamhet. Försök nå ut till skolelever med barnkörverksamhet. Skolan bör vara lyhörd och ha en respektfull och öppen attityd till kyrkan, men det är en större samhällsfråga.
C: Utveckla nya körformer riktade till yngre, till exempel familjekörer. Låt kyrkomusiker ta emot elever i orgel- och pianospel inom tjänsten för att stötta rekryteringen av nya musiker.
3) Fram till 2030 behöver Svenska kyrkan rekrytera 700 kyrkomusiker för att fylla ut för pensionsavgångar. Vad behöver kyrkan göra för att detta ska bli möjligt?
BA: Värna om kyrkomusikernas arbetsmiljö så yrket blir attraktivt. Prioritera rekryteringsarbetet.
FiSK: Ge utrymme för individuell orgelundervisning i kyrkomusikernas tjänster så att barn och unga inspireras att utbilda sig till kyrkomusiker.
S: Skapa stolthet för yrket. Berätta om kyrkomusikerns delaktighet i att utveckla och modernisera församlingslivet. Låt unga musiker vikariera som kyrkomusiker för att komma in i arbetet.
KD: Räkna in orgelundervisning som en del av musikernas tjänstgöring. Ge pastorat i uppdrag att tillhandahålla orgelundervisning, antingen i egen regi eller i samverkan med annat pastorat.
Frimodig kyrka: Ge unga musiker möjligheter att vikariera som kyrkomusiker på sommaren. Framhåll kyrkomusikens värde och kompetensområde på alla nivåer inom kyrkan. Tillsätt resurser till enskild undervisning.
- SD: Gör det lättare att skola om sig och byta karriär. Skapa goda villkor för vidareutbildning av amatör- och grundutbildade musiker. Skapa intresse för och gör kyrkomusiken tillgänglig i de lägre åldrarna, gärna i samverkan med musik- och kulturskolorna där det är möjligt.
C: Ta fram ett gemensamt material för att stödja rekryteringen till alla fyra profilutbildningarna. Delta på ”jobbmässor”. Låt musiken bli ett tydligt inslag i konfirmandundervisningen så att fler ungdomar kan upptäcka kyrkomusiken. Stärk samarbetet mellan KMR och utbildningsinstitutionerna.
4) Många röster hörs för att kyrkan måste leva i sin samtid. Samtidigt hörs andra röster för att kyrkan ska värna det musikaliska arvet och kyrkans traditioner. Frågan har hamnat högt på dagordningen inte minst med tanke på en förestående revision av den Svenska psalmboken 1986. Hur ser din nomineringsgrupp på avvägningen mellan traditionell kyrkomusik och samtida och moderna musikaliska uttryck? Och vad kan kyrkan göra för att främja ny musik?
BA: Det finns ingen motsättning. Traditionen måste ständigt förnyas för att hållas levande. Många röster måste få höras. Det går inte att föreskriva typ av musik som ska främjas. Dock är kvalité är viktigt oavsett genrer.
FiSK: Kyrkan ska främja olika typer av musik, men kvalité är alltid viktigt. Lyssna på de sakkunniga i arbetet med den nya psalmboken.
S: Både traditionella och moderna musikaliska uttryck är relevanta så länge de talar till människan. Men i arbetet med förnyelsen av psalmboken måste vi hitta ett tilltal för vår tid.
KD: Traditionell och samtida musik ska finnas sida vid sida. Det finns redan en tradition i Svenska kyrkan att stödja ny och värna om traditionell musik.
Frimodig kyrka: Både traditionell och ny musik har sin plats i församlingslivet. Se till att det kyrkomusikaliska kompetensområdet respekteras i arbetet med kyrkohandbok och psalmbok. Kyrkomötet har beslutat om stipendium för kyrkomusik. Vilka ytterligare kostnader och åtgärder som ska göras för att främja ny musik behöver utredas.
SD: Ta fram en ny psalmbok i en öppen process. Såväl nyskriven som äldre musik som går i samklang med Svenska kyrkans tro, bekännelse, lära och klassiska liturgi får rum i den. Slå vakt om enhetskyrkan. Man ska kunna känna igen sig oavsett om man besöker en gudstjänst i Haparanda eller Ystad.
C: Värna det musikaliska arvet, men följ också med tidens musikutveckling. Nyskriven musik ska uppmuntras. Ta inspiration från olika delar av musiken, från traditionell kyrkomusik, klassisk musik och folk- och världsmusik till modern musik
5) Många församlingar och pastorat ställs in för stora besparingar på grund av vikande medlemsantal. Man hamnar i situationer där man måste prioritera. Vad i musikverksamheten är viktigt att behålla och utveckla och vad skulle kunna prioriteras bort/bantas ner?
BA: Det är en fråga på församlingsnivå, men det är viktigt att inte gudstjänstmusiken ställs mot kyrkokonserter.
Fisk: Barn- och vuxenkörer, liturgiskt spel, psalmsången och konserter – allt är viktigt. Banta det stora antalet sammanträden.
S: Församlingar och pastorat bör undersöka samverkansmöjligheter. Prioriteringarna ska dock göras lokalt, men hela tiden mot bakgrunden att musiken ska vara en bärande del i församlingslivet.
KD: Barn- och ungdomskörer ska prioriteras.
Frimodig kyrka: Musiken i gudstjänsterna och körverksamheten bör prioriteras. I en framtid med minskande resurser kommer frivilliga krafter att bli allt viktigare. Man bör vara försiktig med att skära i kyrkomusiken eftersom det är där de flesta ideella insatserna görs.
SD: Man kan spara pengar genom administrativ samverkan och samarbete kring personalförsörjning. Den levande musiken vid de kyrkliga förrättningarna bör inte tummas på så långt det är möjligt.
C: Undersök möjligheten att kan öka de ideella krafterna – även inom musiken. Det kan innebära att kantorer och organister får annorlunda arbetsuppgifter, som exempelvis handledning. Prioriteringen ska göras lokalt.
6) Hur stora resurser är det rimligt att kyrkan tillför för underhåll och reparationer av orglar?
- BA: Det är en församlingsfråga, men orgeln är kyrkans kardinalinstrument och ska värnas.
Fisk: Undersök möjligheterna att söka kyrkoantikvarisk ersättning för underhåll och reparationer av orglarna. De är en del av vår kulturskatt.
S: Orgelmusiken är central i gudstjänstlivet och del av kulturarvet. Men hur resurserna ska fördelas ska göras lokalt.
KD: Kyrkan ska ha fungerande instrument
Frimodig kyrka: Kyrkorgeln är del av kyrkorummet och bör kunna få kyrkounderhållsbidrag.
SD: Orgeln brukar kallas med rätt instrumentens drottning. Resurserna för att vårda, värna och utveckla kyrkorglarna bör förstärkas. Instrumenten bör få statliga medel på samma sätt som man kan få kyrkoantikvarisk ersättning för kulturmiljöer av exteriör karaktär.
C: Orglar och andra instrument ska underhållas och förnyas för att musiken ska hålla kvalitet. Exakt hur stora resurser som ska läggas på instrumenten är svårt att säga.
7) Vad behöver en kyrkomusiker kunna (svara gärna i prioritetsordning)
BA: Vara en hängiven musikant som brinner för evangeliet.
S: Församlingens behov och en omvärldsanalys ska styra den kompetens som efterfrågas. Men alla anställda behöver ha förmågan att möta människor i den yttre och inre situation som de befinner sig i.
FiSK: Leda och inspirera församlingssången, driva och förfina körerna, göra konserter. I allt detta ingår orgelspelande.
KD: Spela kyrkorgel och leda körer.
Frimodig kyrka: Leda sång i gudstjänsten. leda kör(er) och undervisa inom ramen för frivillig musikundervisning. Med det är viktigt att ta hänsyn till varje musikers gåvor.
SD: Ha kyrkomusikalisk utbildning från folkhögskola eller musikhögskola, samt ha fullgjort stiftsförlagda utbildningsmoment och gått igenom en pastoralteologisk utbildning.
C: Spela i Gudstjänst och kyrkliga handlingar. Leda körverksamhet. Utveckla musiklivet i församlingen.
8) Med ett nytt verktyg för att beräkna arbetstid så har det blivit tydligt att kyrkomusikernas arbetstid många gånger inte räcker till för allt som de förväntas utföra. Vad är kyrkomusikerns uppdrag och vad är kyrkomusikens kärnverksamhet (gärna i prioriteringsordning)?
BA: Definitionen av kyrkomusikens kärnverksamhet ska ske på lokal nivå. Det går inte att ge en generell inriktning.
FiSK: Att leda och inspirera församlingssången, driva och förfina körerna, göra konserter. I allt detta ingår orgelspelande. Projekt med certifieringar, diplomeringar och konsekvensanalyser tar mycket tid för personalen.
S: Kyrkomusikerna ska med sin kompetens tillsammans med det övriga arbetslaget bidra till församlingens liv. I övrigt är det här en fråga mellan kyrkoherden/arbetsledaren och kyrkomusikern.
KD: Gudstjänster, kyrkliga handlingar, körverksamhet. Det mesta av det som görs i dag är viktigt.
Frimodig kyrka: Det är en fråga för församling och pastorat. En kyrka med en förnämlig orgel kanske bör prioritera konserter. Låt orgelbyggare stå för underhållet av orglar och inte kyrkomusiker. Använd normalinstruktion för att få en uppfattning om omfattningen av musikverksamheten, men arbeta sedan efter schema 38,25 timmar/vecka.
SD: Spela vid de kyrkliga förrättningarna såsom gudstjänster, dop, vigslar och begravningar samt leda körverksamheten, men arbetsmoment och uppgifter kan skilja sig åt mellan församlingar och stift.
C: Kärnverksamheten är undervisning, diakoni och mission, där kan kyrkomusiker delta på olika sätt.