Det trodde jag väl aldrig…

Om någon för fem år sedan sagt åt mig att vi snart skulle hamna i en pandemi som skulle förlama och stänga ner stora delar av världen, så hade jag haft svårt att tro det. Inte heller att vi skulle få se ett fruktansvärt och brutalt krig i Europa med stora diskussioner kring vår egen neutralitet och framtida försvarspolitik. Kunde knappast heller ha anat att vi skulle få se en strejk i Svenska kyrkan. De mest osannolika händelser verkar hända just nu.

Tänk att vi körledare, både under och efter pandemin, har kunnat rädda så mycket av det svenska körundret, fast vi under så lång tid haft stränga restriktioner. Våra körsångare har verkligen längtat efter att få börja sjunga tillsammans igen. Vanliga enkla körstycken har fått nytt liv och nya projekt tar form som exempelvis den stora satsningen på regionala ungdomskörer. Jag tror att många är taggade till att ta nya grepp för vi har lärt oss mycket av pandemiåren. Under åren har jag fått möta så många fantastiska vardagshjältar som driver körsången framåt.

Solidariteten med ett krigshärjat och lidande folk i vår närhet har varit stor. Krigets fasor har vi sett mycket av, så jag tänker inte uppehålla mig vid det utan snarare betona sammanhållning, empati och engagemang. Många konserter och andra arrangemang har anordnats för att samla in pengar. Ukrainska melodier har hörts och även prisats. Kollegor komponerar och arrangerar musik för att lyfta fram Ukraina som nation.

Har det plötsligt blivit ett hårdare arbetsklimat i Svenska kyrkan? Ja, det är en fråga som är högst relevant att ställa. Svenska kyrkan tänker minska kostymen framöver, men behöver samtidigt rekrytera ett stort antal medarbetare inom bristyrken som exempelvis kyrkomusiker. Det är en svår ekvation att lösa. Efter ett långdraget förhandlande om ett modernt omställningsavtal, i nivå med övriga branscher och anpassat till nya LAS, sa Svenska kyrkan upp det gamla och även villkors- och löneavtalen i förtid. Efter medling från Medlingsinstitutet avvisade Svenska kyrkan slutbudet vilket ledde till mycket dramatik. Aldrig tidigare har det behövts gå så långt som till strejk och konfliktvarsel för att få till avtal. Vill också rikta ett tack till övriga fack för gott samarbete och alla våra duktiga funktionärer i förhandlingsarbetet. Svenska kyrkan behöver vara ett föredöme och en god och trovärdig aktör på den svenska arbetsmarknaden.

I allt som jag radat upp av osannolika händelser är det något som är mycket viktigt nämligen solidaritet i form av samanhållning, empati och engagemang. Ensam är inte stark. Vi behöver alla hålla ihop för att nå resultat och kunna föra kyrkan framåt.

Jag tror på den uppståndne och levande Herren och jag tror också på kyrkomusikens kraft att föra ut det glada budskapet. Därtill har vi en viktig roll som kulturbärare på den ort där vi verkar. Vi finns i hela landet från söder och till norr. Blir både stolt och glad över allt det fantastiska arbete som utförs av oss kyrkomusiker.

Vi har det bästa musikeryrke man kan ha. Som kyrkomusiker får vi musicera själva, leda andra, men också ägna oss åt att undervisa.

Trevlig sommar alla fantastiska kollegor!

Nils-Gunnar